Norden kan och bör ta en ledande roll i Europas digitala utveckling

04.03.21 | Nyhet
Mann og robott
Photographer
Maud Lervik / Norden.org
Nordiska och europeiska parlamentariker är överens om att de digitalt utvecklade nordiska länderna kan spela en större och viktigare roll när Europas digitala framtid ska formas. För utvecklingen kan och måste formas. Det finns ingen anledning till att nationalstaterna ska vara passiva mottagare när teknikjättarna utövar sin makt.

Norden som spjutspets

Norden betraktas redan som föregångsland och naturlig partner för EU på digitaliseringsområdet. På EU:s index för digital ekonomi och samhälle (Desi) rankas Finland, Sverige och Danmark högst, tätt följt av Estland. 

Finlands minister med ansvar för digitalisering Sirpa Paatero lyfter fram det nordisk-baltiska samarbetet om utvecklingen av elektroniskt id (Nobid-projektet) som ett skyltfönster. Paatero ansvarar också för digitaliseringen i Nordiska ministerrådet där Finland i år har ordförandeskapet. Hon understryker att interoperabilitet mellan nationella elektroniska identifieringslösningar är den fundamentala grundstenen för utvecklingen av en gemensam plattform för gränsöverskridande digitala tjänster.

Det nordisk-baltiska digitaliseringssamarbetet bidrar till att nå EU:s egna mål. På vissa områden försöker vi också att genomföra EU:s lagstiftning i en snabbare takt än vad som är möjligt i hela EU.

Sirpa Paatero, Finlands minister med ansvar för digitalisering

– Vi är helt överens om att Europa behöver en digital identitet – en som inte kontrolleras av teknikjättar, utan som är användarstyrd. Användarna måste ha kontroll över sin egen identitet och vilka personuppgifter de vill dela. Samtidigt är det viktigt att nationella eID-lösningar förblir tillitsbaserade och säkra. Det nordisk-baltiska digitaliseringssamarbetet bidrar till att nå EU:s egna mål. På vissa områden försöker vi också att genomföra EU:s lagstiftning i en snabbare takt än vad som är möjligt i hela EU, säger Paatero.

Den offentliga sektorn är också en viktig faktor i den digitala framtiden. Även här ligger Norden längre fram än många EU-länder. Den finländska europaparlamentarikern och vice ordföranden för utskottet för artificiell intelligens i den digitala eran Miapetra Kumpula-Natri menar att digitalisering av den offentliga sektorn är nödvändig för att trygga välfärdsstaten.

– Vi måste också få med den offentliga sektorn i den digitala utvecklingen. Det glöms ofta bort i den europeiska diskussionen. Där ligger fokus på den privata sektorn, nya företag, innovation och ekonomisk tillväxt. Här har Norden en bättre förståelse för att den offentliga sektorn inte kan sitta fast i 90-talet medan den privata sektorn utvecklas. Det kommer inte att vara bra för våra offentliga tjänster, säger Kumpula-Natri.

Framtiden kan formas

Teknikjättarnas kontroll av de digitala plattformarna visar sig på många olika sätt. Deras makt upplevs också som ett hot mot EU:s inre marknad och konsumenternas säkerhet. Det kan handla om såväl farliga som förfalskade produkter som säljs och köps på nätet. De stora nätmarknadernas dominans tränger också undan nya och mindre aktörer från marknaden, vilket är skadligt för medborgare och konsumenter. Det är inte heller ändamålsenligt för innovation eller för företag. Det har verkställande vice ordförande för EU-kommissionen Margrethe Vestager fått i uppdrag att göra något åt. En av hennes viktigaste vapendragare är digitaliseringsexpert Werner Stengg. Han menar att tiden när teknikjättarna kan bortse från nationalstaterna snart är över. Det har EU nu utarbetat en strategi för.

Vi ska inte bara anpassa oss hela tiden. Vi menar att Europa har styrkan och den politiska viljan att forma den digitala utvecklingen så att den gynnar medborgarna och näringslivet.

Werner Stengg, EU-kommissionens digitaliseringsexpert

– EU:s strategi heter ”Att forma Europas digitala framtid”, och terminologin är viktig. Vi är övertygade om att vi faktiskt kan forma framtiden. Vi ska inte bara anpassa oss hela tiden. Vi menar att Europa har styrkan och den politiska viljan att forma den digitala utvecklingen så att den gynnar medborgarna och näringslivet, säger Stengg.

EU-kommissionen har ett fyraårsperspektiv på sitt projekt ”Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern”. Samtidigt arbetar även Europaparlamentet med flera nya lagförslag för att stärka nätsäkerheten och kontrollen av den digitala utvecklingen.

Nordiska ministerrådet har nyligen förlängt tiden för sitt ministerråd för digitalisering fram till 2024. Det nordisk-baltiska samarbetet har sedan starten lagt sig tätt inpå och anpassat sig till EU:s olika insatser inom digitalisering. Den tekniska lösningen för det nordisk-baltiska eID-projektet är redan på plats och det är nu upp till länderna att se till att de respektive nationella myndigheterna ansluter sig till lösningen.

EU-kommissionär och verkställande vice president Margrete Vestager kommer senare denna månad att möta de nordisk-baltiska ministrarna med ansvar för digitalisering för att diskutera hur det nordisk-baltiska samarbetet kan stärkas och vilken roll regionen kan spela i EU:s arbete för en grön digital framtid. Nordiska rådet kommer fortlöpande att delta i de digitala diskussionerna.

Digitaliseringen skapar klyftor

Både i Norden och Europa finns det en oro för de klyftor som digital hemundervisning och isolering skapar bland unga. Man har också sett att nedstängningen har blottlagt en klyfta i digitala kunskaper mellan generationerna. Nordiska rådets president Bertel Haarder är inte förvånad.

– Nej, jag är inte förvånad. Resursstarka unga med digital kompetens har lärt sig mycket. De andra har antagligen inte lärt sig så mycket och har en hel del att ta igen. Vi har också en stor klyfta mellan generationerna, och det är ett problem för välfärdsstaten. Samtidigt ser vi en klyfta mellan studenter och lärare som saknar kompetens. Det kan bara lösas med utbildning, utbildning och utbildning, säger Haarder.

EU-kommissionen har antagit en handlingsplan för digital utbildning som ska vara inkluderande och tillgänglig för alla. Ordförande för utskottet för kultur och utbildning i Europaparlamentets Sabine Verheyen menar att de nordiska länderna har en roll att spela som förebilder även här.

– På många sätt var ni i Norden bättre förberedda på en nedstängning eftersom ni hade utvecklat en strategi för digital undervisning tidigare än andra regioner, understryker Verheyen.

Men även i Norden kan vi göra det bättre menar Marianne Synnes Emblemsvåg, ledamot i Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur. Hon säger att Norden har ett behov av en egen handlingsplan för att genomföra det arbete som EU redan har påbörjat.

På många sätt var ni i Norden bättre förberedda på en nedstängning eftersom ni hade utvecklat en strategi för digital undervisning tidigare än andra regioner.

Sabine Verheyen, ordförande för utskottet för kultur och utbildning i Europaparlamentet

Vägen vidare

EU-kommissionen har ett fyraårsperspektiv på sitt projekt ”Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern”. Samtidigt arbetar även Europaparlamentet med flera nya lagförslag för att stärka nätsäkerheten och kontrollen av den digitala utvecklingen.

Nordiska ministerrådet har nyligen förlängt tiden för sitt ministerråd för digitalisering fram till 2024. Det nordisk-baltiska samarbetet har sedan starten lagt sig tätt inpå och anpassat sig till EU:s olika insatser inom digitalisering. Den tekniska lösningen för det nordisk-baltiska eID-projektet är redan på plats och det är nu upp till länderna att se till att de respektive nationella myndigheterna ansluter sig till lösningen.

EU-kommissionär och verkställande vice president Margrete Vestager kommer senare denna månad att möta de nordisk-baltiska ministrarna med ansvar för digitalisering för att diskutera hur det nordisk-baltiska samarbetet kan stärkas och vilken roll regionen kan spela i EU:s arbete för en grön digital framtid. Nordiska rådet kommer fortlöpande att delta i de digitala diskussionerna.

Webbsändning

Se hela sändningen här: 

 

Hur Norden och EU möter den digitala framtiden och utvecklingen var temat på ett webbinarium i regi av Nordiska rådet. Över 30 nordiska och europeiska parlamentariker och experter diskuterade möjligheter och fallgropar i en digital era.

Den danska europaparlamentarikern Morten Løkkegaard är också ledamot i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd. Han menar att vi redan har sett chockerande exempel på hur fel det kan gå och vilket hot en okontrollerad digitalisering utgör för demokratin. Han hänvisar till kuppförsöket mot den amerikanska kongressen.

Vissa techjättar tror till och med att de står över nationalstaterna.

Morten Løkkegaard, ledamot av Europaparlamentet från Danmark

– Det är ett tydligt exempel på hur digitala plattformar kan skapa en alternativ verklighet som kan leda till våld. Skillnaden mellan den digitala världen och den verkliga blir suddig. Hatpropaganda, desinformation och försök att manipulera val är allvarliga risker för demokratin. Vissa techjättar tror till och med att de står över nationalstaterna, säger Løkkegaard.

Även maktkampen mellan Australien och Facebook är ett tydligt exempel. Striden uppstod när Facebook blockerade användare i Australien från att dela nyhetsartiklar på plattformen. Blockeringen var ett svar på den australiska regeringens förslag till en ny lag som tvingar Facebook att betala för upphovsrättsskyddat material som publiceras på plattformen.

Ordförande för Nordiska rådets utskott för tillväxt och utveckling Pyry Niemi delar EU:s oro för de globala teknikföretagens makt och inflytande på utvecklingen.

– Den digitala utvecklingen kommer att ha både positiva och negativa effekter på samhället. Den kommer att påverka arbetsmarknaden, utbildningar, våra välfärdsmodeller och oss som konsumenter. Om vi lyckas utveckla rätt politiska verktyg kommer fler människor att ha nytta av den digitala utvecklingen. Misslyckas vi med detta kommer det att skapa större ojämlikhet i samhället och svaga grupper kommer att hamna utanför. Vi kan heller inte bara utveckla detta på nationell nivå. Vi måste göra det på europeisk nivå, säger Niemi.