Natur, klimat och miljö i Norden

Det kan ta lång tid att hitta dem, men plötsligt är de där, hälften dolda av mjuk mossa: de vackra, väldoftande kantarellerna. Kassen är redan full av blåbär och i korgen ligger några fina karljohansvampar. Sensommarens och höstens utflykter till skogen för att fylla på matförrådet är för många i Norden en högt uppskattad fritidsaktivitet. Nordens natur är ett skafferi fullt av läckra växter, fisk i sjöar och älvar och djur som kronhjort, vildsvin och älg.

För många nordbor är ett liv i harmoni med naturen en självklarhet, även om det dagliga livet levs mitt i storstaden. Från de flesta städer i Norden har man enkel och direkt tillgång till naturupplevelser. Utflykter till stranden med havsbad, bär- och svampplockning på sensommaren, skidåkning i gnistrande vita kristallandskap och en skogstur för att plocka vårens första blåsippor är för många en självklarhet år efter år.

Nordens natur är unik och vacker, men också känslig. Särskilt norr om polcirkeln växer växterna mycket långsamt, och efter mänskliga ingrepp återställs naturen långsamt, om den överhuvudtaget återställs. I de tätbefolkade delarna av Norden, särskilt i Danmark, finns det bara få områden kvar med ursprunglig natur.

Alarmerande klimatförändringar

Klimatet runt om i världen är på väg att förändras på grund av den globala uppvärmningen. Det är troligt att särskilt polarområdena kommer att drabbas extra hårt av klimatförändringarna, och redan i dag finns det många tydliga tecken, inte minst på Grönland, på att natur och miljö är under stor press. Djur förlorar deras livsmiljöer och människor måste leva med att många naturförhållanden förändras, vilket också kommer att påverka ekonomi och kultur.

Översvämningar på grund av kraftigare regn och ökade vattennivåer i älvar och längs kuster belastar redan i dag infrastruktur och byggnader i hela Norden och sätter en viss ekonomisk press.

Förändringarna sker snabbare norr om polcirkeln än i resten av världen. Den genomsnittliga årstemperaturen i Arktis har ökat dubbelt så mycket som på sydligare breddgrader de senaste decennierna. Glaciärer och havsis smälter snabbare än väntat och regeringarna i de nordiska länderna ser med stort allvar på utvecklingen.

Norden är omgivet av hav från Östersjön i söder till Norra ishavet i norr. Ända sedan vikingatiden har havet varit både en viktigt transportväg och källa till föda för Nordens befolkningar. De flesta nordbor lever i kustområden och många förknippar enkel tillgång till havet som livskvalitet. Att värna och skydda livet i havet står därför högt på dagordningen i alla nordiska länder. 

Det arbetas aktivt för att säkerställa en hållbar förvaltning av resurserna i havet och för att minimera antalet främmande och miljöhotande organismer. Havens ekosystem är under press från miljöfarliga ämnen och sjötrafik. Exempelvis hotas Östersjön av kraftig algblomning, och man arbetar därför för att minska mängden av kväve och fosfor.

Ett annat exempel är hotet från invasiva arter som den ryska kamtjatkakrabban eller kungskrabban, som snabbt och aggressivt hotar livsmiljön för endemiska arter längs stora delar av den norska kusten.

Arbetet med havsmiljön bedrivs i nära samarbete med internationella organisationer som EU och FN samt med inspel till internationella miljökonventioner.

Nationalparker och oförstörd natur

Fler och fler växt- och djurarter är hotade och runt om i världen finns det exempel på tillbakagång eller till och med på att arter dör ut. Så är det även i Norden. De nordiska regeringarna har därför beslutat att inrätta nationalparker där naturen ska få lov att utvecklas utan direkta mänskliga ingrepp. Även i tätbefolkade Danmark finns det i dag nationalparker, och de är nödvändiga för att skydda och bevara den biologiska mångfalden.

Turister från hela världen strömmar till Norden för att uppleva den unika naturen. Det gäller allt från Danmarks sandstränder till de norska fjordarna och fjällen, Grönlands isberg, de svenska skogarna och Finlands tusentals sjöar.

Det är positivt att det finns ett växande intresse för naturens skönhet och lugn, men det belastar också, och den ökade närvaron av människor kan bli ett direkt hot. Man använder begreppet '”people pollution” om naturområden med högt skönhetsvärde som besöks av stora mängder turister, och på flera platser i Norden arbetas det aktivt för att skydda natur och miljö och direkt undvika massturism.

1989 skapade Nordiska ministerrådet Svanenmärket, som i dag är känt av så gott som alla invånare i Norden. Om en vara är Svanenmärkt är det för att den är bland de minst miljöbelastande i den aktuella varugruppen.

De nordiska länderna har en lång tradition av att samarbeta om miljöfrågor, och Svanenmärket är bara ett av många exempel. Man har länge vetat att miljöfrågor inte kan behandlas isolerat, utan måste ses som en del av en global helhet. Exempelvis samarbetar de nordiska länderna om att skydda naturen och miljön i Arktis.

Ofta påverkar miljöfrågor även folkhälsan – det gäller till exempel skadliga ämnen och kemikalier.

Därför ska det år 2020 inte längre finnas produkter på marknaden som innehåller kemikalier som är farliga för miljön och folkhälsan. Det är det ambitiösa målet för det nordiska miljösamarbetet om kemikalier. För att kunna nå målet behöver vi bland annat få mer kunskap om de kemikalier vi använder i dag. Därför utvecklas det databaser och metoder som ska kartlägga de farliga ämnena. Resultaten ska användas både i Norden och som inspel i internationella forum som EU och FN.

Luften vi andas ska heller inte innehålla så höga halter av föroreningar att det skadar miljön och folkhälsan.  Som ett resultat av detta ska utsläpp av skadliga partiklar minskas, både från industrin, storstäderna och transportsektorn. Även detta samarbetar de nordiska länderna om, och det forskas över landsgränserna om sammanhangen mellan natur, miljö och folkhälsa.

Nordens ambition är att vara föregångsregion i arbetet med att utveckla en resurseffektiv och ren produktion och en hållbar konsumtion.  Varor och tjänster får inte skada miljön och hälsan i hela cykeln från produktion till avfall.

”Avfall är pengar” har blivit ett valspråk för flera nordiska industrier. De ser återanvändning av avfallsprodukter och återvinning som en både ansvarsfull och lönsam väg framåt. I hela Norden arbetar man dessutom för att både den offentliga och privata sektorn ska ta hänsyn till miljön vid inköp.

De nordiska regeringarna arbetar för att möta klimatkonventionens långsiktiga mål om att stabilisera växthusgaserna i atmosfären till en nivå som kan förhindra ytterligare mänsklig påverkan på det globala klimatet. Det finns samarbete om detta med särskilt de andra länderna i Östersjöregionen.

Handlingsplanen beskriver hur Nordiska ministerrådet ska arbeta för att uppnå visionens mål genom en rad initiativ, som anknyter till visionens tre strategiska prioriteringar: Ett grönt Norden, Ett konkurrenskraftigt Norden och Ett socialt hållbart Norden. Kopplat till de strategiska prioriteringarna finns 12 mål. De strategiska prioriteringarna och målen är styrande för all verksamhet i Nordiska ministerrådet de kommande 4 åren. Handlingsplanen är uppdelad i 12 delar, kopplade till de 12 målen.