1984 Göran Tunström, Sverige: Juloratoriet

1984 Göran Tunström, Sverige: Juloratoriet
© Monica Englund

Om författaren

Göran Tunström växte upp i Sunne i Värmland. En ort som blev mer än en återkomst hos författaren, den utvecklades med tiden till en synonym för tillvaron. Fadern som var präst dog plötsligt i en hjärtinfarkt och den förlusten penetrerade Tunström hela sitt författarskap, det var det svarta hål som hela hans konstnärskap cirkulerade kring. Ett genomgående drag i hans berättelser är en förundrad och varm mänsklig närhet, han var en som alltid höll barnets känsliga varseblivning levande.

Om det vinnande verket

Juloratoriet tar avstamp i en katastrof, en flock kor trampar ihjäl berättarens farmor då hon är på väg till kyrkan för att sjunga. Svårigheten att komma över denna händelse leder till en rad handlingar hos de efterlevande som till slut utmynnar i konstnärskapet som ett slags svar, eller åtminstone som ett försök till livshållning. Bachs i romanen ständigt klingande Juloratorium, konkretiserar denna konstens livsmodus, som kontrapunkterar det mänskliga livets lidande, ensamhet och vilsna saknad. Hos Bach ställs något upp gentemot döden, här anropas en dödsantipod i Juloratoriets änglatrumpetande inledningskör: Jublen! Lovsjungen!

Juloratoriet

Publicerad av: Albert Bonniers Förlag 

Publikationsår: 1983

Det här är vad bedömningskomittén sade

Efter presentation av de nominerade verken och efter omröstning beslöt kommittén tilldela den svenske författaren Göran Tunström 1984 års litteraturpris för hans roman “Juloratoriet” i vilken han fogar samman människoöden som stämmor i ett körverk och gestaltar möjligheten att ur kaos skapa världen på nytt.