Tidigare vinnare av miljöpriset: Innovativa idéer frodas i arbetet för ett hållbart livsmedelssystem

Det nordiska livsmedelssystemet står inför en grön omställning och nu är man på jakt efter personer och organisationer som kan gå i bräschen för arbetet.

År 2013 vann Selina Juul Nordiska rådets miljöpris för sitt arbete med att minska matsvinnet i Danmark. Hon menar att priset är mer aktuellt än någonsin och att de nordiska länderna har en särskild roll i arbetet för mer hållbara lösningar i livsmedelssystemet.

Selina Juul grundade konsumentrörelsen Stop Wasting Food i 2008 och har sedan dess arbetat med matsvinnsproblematiken. I dag är hon bland annat medlem av Europeiska kommissionens kunskapsplattform om matsvinn. Hon menar att arbetet för ett hållbart livsmedelssystem är här för att stanna och att det bara blir en mer integrerad del av organisationers och företags fokus framöver.

– Jag tror att arbetet för hållbara livsmedelssystem blir en självklarhet framöver. Det blir allt naturligare att äta mindre kött och tänka på matsvinn. Vi är några som har bråkat om det i många år, men nu har även den unga generationen börjat gå ut på gatorna. Om man som företag struntar i grön energi, hållbara förpackningar, återanvändning och matsvinn kommer det att väcka än mer förundran och kritik hos folk. Jag tror att framtidens konsumenter väljer hållbara lösningar och ställer krav på organisationer, politiker och företag, även på livsmedelsområdet, förklarar hon.

Alla kan nominera kandidater till Nordiska rådets miljöpris och Selina Juul har stora förväntningar på den slutliga gruppen nominerade.

– Inom livsmedelssystemet kan jag se att ”business as usual” inte gäller längre. Organisationer och företag arbetar nu med ”business as unusual”, och många innovativa idéer frodas på området. Jag tror att vi får se mycket mer återanvändning och återvinning. Till exempel kan man använda kaffesumpen som gödsel, säger hon.

– Foodtech är också ett område där det händer väldigt mycket just nu. Det handlat bland annat om att använda spillvärme för kylning och om teknik som gör det lättare för olika led i produktionen att prata med varandra. Sist men inte minst ser jag också en tendens att vi blir bättre på att använda exempelvis krokiga gurkor och andra fula livsmedel som tidigare bara slängdes. En morot smakar ju bra även om den är inte vacker. Det finns så mycket potential i arbetet för ett mer hållbart livsmedelssystem, så jag ser fram emot att se vilka som blir nominerade till årets pris.

Selina Juul har turnerat i större delen av världen som expert på matsvinnsområdet, och det finns ett stort intresse för det nordiska hållbarhetsarbetet.

– När jag pratar med experter och forskare runt om i världen, så ser de verkligen upp till de nordiska länderna. Blickarna är riktade mot de nordiska lösningarna, säger hon och utvecklar:

– Vi har ju ett stort fokus på den gröna livsstilen i Norden. Naturligtvis kan vi alltid bli bättre, men vi har redan väldigt många bra klimatlösningar. Ta till exempel avfallssorteringssystemet i Sverige, fokus på användning av grön energi i Norge och ekologi i Danmark. Den gröna livsstilen förenar Norden, och det är helt unikt i världen.

Selina Juul råder den blivande vinnaren av Nordiska rådets miljöpris att inte bara vila på lagrarna, utan se priset som en plattform för att komma ännu längre.

– När man har vunnit priset och firat klart tar man på sig arbetskläderna igen. Hela världen håller koll på vad vi gör i de nordiska länderna, och vinnaren och resten av de nominerade är ju på sätt och vis banerförare för en rörelse.

Alla kan nominera kandidater till Nordiska rådets miljöpris. Tidsfrist för nomineringar är onsdagen den 12 maj. Kandidaten kan vara ett nordiskt företag, en organisation eller en privatperson som arbetar i Norden eller har en koppling till en partner utanför Norden. Kandidatens initiativ ska ha ett nordiskt perspektiv. Förutom äran får vinnaren 300 000 danska kronor.