Nordisk mat och livsstil i förändring: åtta ingångsvinklar

02.03.21 | Nyhet
Insight Papers_Nordic Food Systems Transformation
Photographer
Peter Hove Olesen/Ritzau Scanpix
Förändring av livsmedelssystem är en genväg till hållbara livsstilar. Det var budskapet från de 115 deltagarna i projektet ”Towards sustainable Nordic food systems”. Norden kan utgå från sin gemensamma tradition av samarbete för att åstadkomma en genomgripande förändring. Trots att det finns utmaningar på vägen mot 2030 visar fyra nya insiktsrapporter potentialen för att styra produktion och konsumtion av livsmedel i en mer hållbar riktning.

Mellan 2019 och 2020 genomfördes en serie av dialogmöten med en bred uppsättning olika perspektiv i varje nordiskt land. Deltagarna uppmanades att mångsidigt överväga de positiva och negativa effekterna av förändrade matsystem på alla aspekter av hållbarhet, däribland hälsosam kost, miljömässig hållbarhet och framgångsrika näringar. Nu har analyserna av dessa dialoger publicerats.

Verktygen finns

Insiktsrapporterna identifierar åtta specifika ingångsvinklar för nordiskt samarbete och existerande förhållanden som kan fungera som avstamp för att påskynda övergången till hållbara livsmedelssystem. De beskriver också hinder för övergången och rekommendationer för hur dessa hinder kan elimineras. Det sista dokumentet lyfter fram osäkerheter och utforskar verktyg för att överbrygga kunskapsklyftor.

“Det kommer att finnas massor av utmaningar på vägen mot hållbara livsmedelssystem, men dessa insiktsrapporter visar att det finns en stor mängd olika befintliga initiativ, nätverk, verktyg och kunskap som vi kan utnyttja för att navigera mot våra mål,” säger Amanda Wood, projektledare för Towards sustainable Nordic Food Systems.

 

Åtta möjligheter för nordiskt samarbete om hållbara livsmedelssystem

De nordiska länderna kan samarbeta för att:

  1. Definiera hållbar kost i en nordisk kontext
  2. Påskynda en samhällsrörelse för hållbar mat
  3. Utveckla ett verktyg för att bedöma utbytet och fördelarna av olika produktionssystem ur hållbarhetsperspektiv
  4. Förstärka arbetskraften inom jordbruket och livsmedelssektorn
  5. Säkerställa en välmående landsbygd och förbindelser mellan stad och landsbygd
  6. Skapa en jämlik och rättvis övergång av livsmedelssystem
  7. Utforska de externa effekterna av nordiska livsmedelssystem
  8. Ompröva en konkurrensduglig exportmarknad för nordiska livsmedel

Skapa ett hållbart samhälle tillsammans

Rapporterna är resultatet av en serie dialogmöten i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. De 115 deltagarna representerade myndigheter, civilsamhällesorganisationer, ungdomsgrupper, forskningssamfundet, konsumentgrupper, producentorganisationer och finansieringsinstanser. Av dessa var nästan 90 % eniga om att de nordiska livsmedelssystemen måste ändras om deras respektive länder ska nå sina hållbarhetsmål.

Hälften av dialogdeltagarna ansåg att vägen mot hållbara livsmedelssystem är osäker. Men 88 % av deltagarna ansåg ändå att de nordiska länderna bör tackla gemensamma utmaningar i livsmedelssystemen tillsammans. Några av dessa utmaningar handlar om att undvika kostrelaterad ojämlikhet och att inspirera yngre generationer att välja anställning inom livsmedelsproduktion.

”Den här typen av dialogmöten är avgörande. Det är väsentligt att involvera flera olika perspektiv och uppmuntra regionalt samarbete, om vi vill lösa livsmedelssystemens utmaningar tillsammans," säger generaldirektör Annica Sohlström vid Livsmedelsverket. 

Hållbar kost, hållbara livsstilar

En central ingångsvinkel för att ändra livsmedelssystemen är att ändra kosten. Kosten är en kraftig hävstång eftersom den sammankopplar flera hållbarhetsaspekter, bland annat mänsklig hälsa och miljömässig hållbarhet.

För att uppnå en balans mellan människors och planetens hälsa, måste de nuvarande matmönstren i Norden ta in mer frukt, grönsaker, helkornsprodukter, frön, nötter och baljväxter. 

Många Nordbor bör också äta mindre tillsatt socker, salt och ohälsosamma fetter, samt minska konsumtionen av rött och processat kött och det allmänna intaget av energi. Det finns tecken på att unga i Norden i allt högre grad är intresserade av hållbar kost, men betydande ändringar kan inte åstadkommas av endast en del av samhället.

Hållbar konsumtion och produktion är avgörande för att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling. Projektet Towards sustainable Nordic food systems använde olika scenarier för att beskriva möjliga framtida matmönster, med bland annat mindre kött och mer baljväxter och nötter.

Tradition av samarbete

Norden som region har en tradition av samarbete om livsstils- och matrelaterade frågor. Nordiska näringsrekommendationer, en uppsättning integrerade och koncisa rekommendationer för befolkningen i Norden, publicerades första gången på 1980-talet.

Sedan 2004 har de nordiska regeringarna stöttat samarbetet för att skapa en ny nordisk matidentitet genom Manifestet för ny nordisk mat. Andra samarbetsformer är Nyckelhålsmärkningen av förpackningar och ett avtal om att halvera matsvinnet i Norden fram till 2030. Under perioden 2021-2024 ska Nordiska ministerrådet fokusera på hållbara livsstilar i regionen, och här spelar ändrade kostvanor en central roll.

Projektet Towards sustainable Nordic Food systems leddes av Amanda Wood från Stockholm Resilience Centre tillsammans med forskningsledare Line Gordon. Afton Halloran, en fristående konsult inom övergång till hållbara livsmedelssystem, faciliterade dialogerna. Nordiska ministerrådet stöttade projektet ekonomiskt.