2004
Kari Hotakainen
1962
2012

2004 Kari Hotakainen, Finland: Juoksuhaudantie

Om forfatteren

Kari Hotakainen (1957 - ) - Finland

Kari Hotakainen är född i Björneborg och har bott i Helsingfors sedan 1986. Han har jobbat som journalist och reklamman och debuterade som lyriker 1982. Kari Hotakainen blev författare på heltid 1996 och fick Finlandiapriset för Löpgravsvägen 2002. Han finns översatt till tyska, tjeckiska, slovakiska, estniska och svenska.

Om værket

Juoksuhaudantie (Löpgravsvägen)

Udgivet af: Forlaget WSOY
Udgivelsesår: 2002

Löpgravsvägen är hämtad från en gatuskylt i villaområdet Baggböle utanför Helsingfors. Hans eget husköp blev starten till romanen. Kari Hotakainen hade besökt närmare 40 husvisningar och samlat material från alla broschyrer som delades ut. Matti Virtanen, romanens huvudperson, har förlorat sin familj efter en skilsmässa. Han är en manisk outsider och idealist, främmande i sin tid. Med kikare runt halsen åker han på villaområdessafari som vore han på Afrikas savanner. Den lika trista som torftiga moderna småborgerligheten studeras och kläs av. Hans satir skildrar ett samhälle där antirökarna blivit fascistiska och där villaägarna tycks lägga ner sin mesta energi på gräsmattorna. Självgoda avnjuter de sina grillade köttbitar och upplever allt främmande som ett hot.

Bedømmelseskommiteens begrundelse

Kari Hotakainen tilldelas Nordiska rådets litteraturpris för sin samhällskritiska, strukturellt medvetna roman. Den skildrar upplösningen av det nordiska välfärdssamhället, parodierar och ironiserar sin samtid och inte minst den traditionella mansrollen.

Uddrag

Luin huonokuntoisen talon esittelytekstiä. Se oli kuin huono romaani. Lauseet tökkivät eteenpäin aina samalla verbillä, kirjoittaja oli kiihdyksissä, lopputulos oli sentimentaalista roskaa. Tiesin liikkuvani heikoilla jäillä, ja jos niihin tipun, minun on turha odottaa, että kiinteistönvälittäjä ja pankinjohtaja konttaavat suksisauvan kanssa reiälle ja vetävät minut kuiville.
Teki mieli purkaa paketti jollekin, kenelle, ei kenellekään. En ollut tottunut etsimään maailmasta kohtalotovereita.
Nimitin itseäni kotirintamamieheksi, mutta yhteenkään samanlaiseen en ollut vaivautunut solmimaan yhteyksiä. Olin kokenut elämäni ainutlaatuiseksi, se oli virhe.
Nyt minulla oli vain työ, hierominen kahdella mausteella ja varastetun tavaran välittäminen. Kaikki ne yhdessä tähtäsivät taloon.
Lohdutin itseäni, ettei taloidea ollut haihattelua.
Taloidea oli sähköa jauhava generaattori, yötä päivää liikkeessä pitävä kone. Tämä idea ei syönyt vaan syötti miestä.

(s. 36-37, Werner Söderström Osakeyhtiö, Helsinki, 2002)


Svensk översättning av Camilla Frostell:
Jag läste en presentation av ett nedgånget hus. Det var som en dålig roman. Meningarna radade sig ovanpå varandra med samma verd i varje, skribenten var upphetsad, slutresultatet blev en enda sentimental smjörja. Jag visste att jag var ute på svag is och om jag trampade igenom kunde jag inte vänta mig att fastighetsmäklaren och bankdirektören skulle komma hasande fram till vaken med en skidstav för att dra upp mig.
Jag fick lust att tala med någon, vem, ingen. Jag var inte van att leta fram olyckskamrater.
Jag kallade mig själv hemmafrontsman, men jag hade inte gjort mig besväret att söka kontakt med någon enda i samma situation. Jag hade betraktat min tillvaro som unik, och det var ett felgrepp.
Det enda jag hade var jobbet och att massera med två olika dofter och förmedla stöldgods. Tillsammans pekade de tre sakerna mot ett hus. Jag tröstade mig med att hustanken inte var drömmerier.
Hustanken var en generator som alstrade ström, en maskin som var igång dag och natt. Det här var inte en tanke som tärde utan som närde.

(s. 33-34, Forum, 2002)

Se alle nominerede i 2004  

Danmark

Finland

  • Lars Sund - Eriks bok, Roman
  • Kari Hotakainen - Juoksuhaudantie (Löpgravsvägen)

Island

Norge

Sverige

Färöarna

  • Jóanes Nielsen - Brúgvar av svongum orðum (Broer af sultne ord), Diktsamling

Det samiska språkområdet

Grönland