Sveriges ordförandeskap i Nordiska rådet 2014
Norden i Europa - Europa i Norden
Nordiska rådet har valt medlemmar av den svenska delegationen att som rådets president och vice president leda arbetet under 2014. Detta program redovisar några sakområden som det svenska presidentskapet vill sätta i fokus under året. Programmet anknyter till, och bygger vidare på, det arbete som gjorts inom Nordiska rådet 2013 under Norges presidentperiod, liksom på det regeringssamarbete som genomförts under svenskt presidentskap.
Programmet ”Grokraft – livskraft”, som Islands statsminister presenterade vid Nordiska rådets session, är en god grund för Nordiska ministerrådets arbete under Islands ordförandeskap och för ett nära samarbete mellan Nordiska rådet och Ministerrådet det kommande året.
Nordiska rådets verksamhet omfattar många sakområden. I många fall är det fråga om arbete som är av grundläggande betydelse för gemenskapen mellan våra länder, och som därför alltid måste drivas vidare. Ett exempel på det är arbetet för att förebygga och avskaffa gränshinder för både personer och företag. Ett annat är att främja kulturutbytet – i vidaste mening. I det nordiska samarbetet står miljöfrågorna alltid centralt.
Under den samlande rubriken Norden i Europa – Europa i Norden vill det svenska presidentskapet 2014 lägga särskild vikt på tre huvudområden:
- Den nordiska arbetsmarknaden
- Hållbar utvinning av naturresurser
- 200 år av fred mellan Nordens länder
Norden i Europa – Europa i Norden
När det svenska presidentskapet i Nordiska rådet inleds har EES-avtalet varit i kraft i exakt 20 år. När presidentskapet avslutas är det 20 år sedan antalet nordiska medlemsstater i EU växte från en till tre. Under de senaste två decennierna har EU utvidgats från 12 till 28 medlemsstater. Samarbetet inom EU har fördjupats samtidigt som det breddats till nya sakområden. Det är av största vikt att vi i Norden tar det europeiska samarbetet på allvar och utnyttjar vår position till fullo.
Under det svenska presidentskapsåret kommer ett nytt Europaparlament att väljas, och en ny kommission att tillsättas. Vi vill ta tillvara den möjligheten att ytterligare stärka relationerna, och verka för ett effektivt nordiskt samarbete inom och med EU. Ett Norden som för en aktiv dialog och har ett nära samarbete med EU och andra europeiska samarbetsorganisationer eller stater kommer att ha större möjligheter till inflytande. Tillsammans kan vi skapa mer intresse, förståelse och utrymme för nordiska ståndpunkter än om vi agerar var för sig.
Den nordiska arbetsmarknaden
År 2014 markerar 60-årsjubiléet av den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Den har sedan starten varit mycket framgångsrik. Vi har under åren sett hur medborgare flyttat och arbetat där efterfrågan på arbetskraft varit som störst. Denna möjlighet stärker vårt näringsliv och innebär ökad frihet för enskilda medborgare. Trots framgången finns fortfarande många problem att lösa när det gäller rörligheten inom Norden.
Vi ser idag företag över hela världen som söker efter rätt kompetens för att klara av den globala konkurrensen, så även i Norden. Ofta räcker inte den nationella arbetsmarknaden till. Men tillsammans har de nordiska länderna 25 miljoner invånare. Vi vill under presidentskapet verka för att ytterligare steg tas mot en gemensam nordisk arbetsmarknad. Det ökar möjligheten för både enskilda och företag att växa och utnyttja sin fulla potential.
Ungdomsarbetslösheten har i stora delar av Norden bitit sig fast vid höga nivåer och påverkar i många fall de ungas livssituation även utanför arbetslivet, och deras tro på framtiden. Nordiska rådet – och ministerrådet – har vid ett flertal tillfällen de senaste åren visat sitt engagemang i denna fråga. Under det svenska presidentskapet vill vi att Nordiska rådet och ministerrådet ska bygga vidare på den kunskap och de idéer som utvecklats, och se till att utbytet av erfarenheter också leder till praktiska åtgärder. Presidentskapet vill under 2014 föra samman de nordiska länderna och skapa ett forum för erfarenhetsutbyte där varje land får möjlighet att både berätta och lyssna till framgångsrika metoder när det gäller bekämpningen av ungdomsarbetslöshet.
Utbildningsområdet är centralt i den nordiska välfärdsmodellen. För att behålla och utveckla den krävs att alla kan få en bra utbildning och bra yrkeskunskaper. När det gäller utbildning och certifiering av utbildningar saknas i många fall nordiska överenskommelser om godkännande av examina. Därför går de inte alltid att använda i de nordiska grannländerna. Både för den enskilde studerandens skull och för att den gemensamma arbetsmarknaden ska fungera vill vi lyfta denna fråga och verka för att fler av de utbildningar som finns idag blir giltiga i hela Norden.
Ett naturligt utvecklingssteg för den nordiska välfärdsmodellen är gemensamma social- och arbetsförsäkringar. Sverige vill under sitt presidentskap belysa de problem som drabbar gränspendlare. Det är ett misslyckande att vi, 60 år efter den gemensamma arbetsmarknadens införande, inte har tydliga och klara regler för de nordiska arbetspendlarna. Osäkerhet kring dessa frågor kan i praktiken vara ett stort hinder för personer som funderar på att söka jobb i ett annat nordiskt land.
Hållbar utvinning av naturresurser
Norden som region behöver ett utökat samarbete kring våra naturresurser. Ett ökat globalt välstånd har stegrat efterfrågan på de mineraler som finns i vår region. Det är troligt att vi i framtiden kommer att få se en ytterligare ökad efterfrågan i takt med att fler länder får ekonomiska resurser till det.
Det skapar fler arbetstillfällen, ofta i områden som under många år fått se antalet arbetsplatser minska med ökad utflyttning som följd, och det ger betydande tillskott till de nordiska statskassorna. Efterfrågeökningen gäller gas, olja och malmer, men också skogen, vattnet och jorden fortsätter vara viktiga resurser idag och inför framtiden. Detta är på många sätt en angenäm situation, men det finns även problem och målkonflikter knutna till utnyttjandet av våra naturresurser. Det är viktigt att Nordiska rådet arbetar fram konstruktiva lösningar och förslag på hur de problemen kan minimeras.
Trots att nyttjande och utvinning av naturresurser ökar är det ofta så att de orter där exempelvis mineralbrytning sker inte ser en motsvarande ökning av antalet invånare. Många av dem som arbetar inom branschen pendlar, och har sin bostad, familj och fritid på annat håll. Det är viktigt att se till att de städer och orter som berörs kan leva upp och utvecklas i takt med att fler arbetstillfällen skapas. Naturtillgångarna måste komma även det lokala samhället och regionen till godo. Det är viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv att både män och kvinnor känner att de har en naturlig plats och kan vara delaktiga i denna samhällsutveckling.
För att vi i Norden ska ha en effektiv mineralnäring krävs också att det finns en tillräckligt bra och sammanbunden infrastruktur mellan våra länder. Särskilt i de nordliga delarna av Norden finns brister i det avseendet. Det finns både tid och pengar att spara på mer nordiskt och mindre nationellt tänkande i planeringen.
Mineralnäringarna innebär ofta risker för miljön. Risken för föroreningar är stor, och det är ofta stora arealer som berörs. Ökad utvinning kan komma i konflikt med friluftsintressen och en växande turistindustri. I de norra delarna av Norden berörs områden som även används i de nordiska urfolkens traditionella näringar, som renskötsel, säljakt och fiske. Både miljöaspekten och den växande turistnäringen gör att det krävs en väl avvägd balans mellan mineralbrytning och bevarande av naturvärdena i de områden som berörs.
Sverige kommer under presidentskapet att verka för att Norden utvecklar gemensamma satsningar och strategier kring användningen av våra naturresurser, där vi tillgodoser starka miljökrav och sociala aspekter, och där såväl urfolkens kultur som turismnäringen kan utvecklas.
200 år av nordisk fred
I januari 2014 är det 200 år sedan freden i Kiel slöts. Därmed inleddes en period av regional fred som i många avseenden är världsunik. Vikten för vart och ett av våra länder och för hela Norden av denna långa tid av inbördes fred kan inte överskattas.
En solid nordisk samhörighet har byggts upp. Efter århundraden av krig har vi lyckats lösa de konflikter som uppstått mellan de nordiska länderna med fredliga medel. Mycket talar för att dessa 200 år av fred varit en viktig förutsättning det framgångsrika och nära samarbete de nordiska länderna har idag. Ett tecken på vår framgång är att andra ländergrupper vänder sina blickar mot Norden för att ta del av våra erfarenheter, inte minst när det gäller hur man kan komma över gamla konflikter och bygga upp ett fruktbart samarbete över nationsgränser. Vi har ett gemensamt ansvar att bidra där vi kan det, och ett gemensamt intresse av att lära av andra.
Nu ser vi också ett snabbt växande nordiskt samarbete på det försvars- och säkerhetspolitiska området. Nordiska rådet tog 2013 initiativ till ett rundabordssamtal med försvarsministrarna om det samarbetet. Detta lyckade initiativ ska följas upp under Sveriges presidentskap, och vi bör på liknande sätt inleda en diskussion om det utrikespolitiska samarbetet.
Den långa freden har möjliggjort många och förtroendefulla kontakter över våra gränser, med omfattande kontakter och samarbete på alla nivåer. Det har bidragit till språkförståelsen men också, och lika viktigt, att vi har kunskap om varandras kultur, tänkesätt och samhällsinstitutioner. Detta utbyte ska vi värna och utveckla. Det är viktigt för att vi ska kunna fortsätta lära av varandra, fortsätta samarbeta och i sista hand för att vi ska kunna lösa också framtidens konflikter genom samtal och överenskommelser mellan goda grannar.
I den andan vill det svenska presidentskapet att Nordiska rådet uppmärksammar de 200 åren av fred mellan våra länder.