Politiskt åtagande: Minskat matsvinn för ett grönt Norden

Vi, de nordiska ministrarna för fiske, jordbruk, livsmedel och skogsbruk, står enade för att halvera matsvinnet i Norden innan 2030. Vi förnyar idag vårt åtagande till Agenda 2030 och Nordens Vision 2030. Vi understryker också att minskat matsvinn är en avgörande hållbarhetsfråga för vårt klimat och vår miljö, men också för realiserandet av hållbara, motståndskraftiga och konkurrenskraftiga livsmedelssystem.

Vi står fast beslutna om att aktivt verka för ett minskat matsvinn. Vi uppmanar till ett ökat samarbete över hela livsmedelssystemen för att detta skall ske. Nordiska ministerrådet ska bidra genom ökat samarbete och vill öppna för att skapa nya koalitioner som kan driva på tempot. Vi kan lära av varandras framgångar och motgångar i Norden för att öka tempot nationellt såväl som regionalt och globalt.

Idag startar vi flera gemensamma insatser för att bidra till att öka tempot inom vår region. Matsvinn är en viktig fråga som vi fortsatt kommer lyfta i det nordiska samarbetet och hjälpa varandra att lösa. Vi vill också verka som en drivkraft globalt, både genom att ta lärdom av andra och dela våra erfarenheter.

Klimat och miljöförändringar är några av de största utmaningarna i vår tid. De hotar människors inkomster, livsmedelsförsörjning och livsmedelstrygghet, men också tillgången till rent vatten och luft. Dessa förändringar påverkar oss alla, och det är alla länders ansvar att reducera vår negativa klimat- och miljöpåverkan. Ett minskat svinn är en viktig del av lösningen.

Hållbara livsmedelssystem är en förutsättning för att uppnå de globala målen, men i Norden slängs eller förstörs idag cirka 3.6 miljoner ton mat varje år. Det är ett enormt resursslöseri som dessutom skapar stora utsläpp. De nordiska länderna är enade för att skapa hållbara och konkurrenskraftiga livsmedelssystem. Vi måste agera tillsammans för att minska våra utsläpp och öka vår resurseffektivitet.

Matsvinn är inte bara en hållbarhetsutmaning. Resursslöseriet är också en ekonomisk fråga för stärkt konkurrenskraft. Det är även en etisk fråga när många människor inte får i sig tillräckligt med mat. Slutligen är matsvinn också en beredskapsfråga som blivit allt viktigare efter Rysslands invasion av Ukraina.

På Nordic Food Waste Summit 2023 samlade vi experter, företag och civilsamhället från hela Norden. Konferensen var startskottet för vårt fördjupade samarbete och resulterade i många viktiga rekommendationer till det nordiska samarbetet. Nordiska Ministerrådet åtar sig nu att följa upp på konferensen och bidra till ett stärkt nordiskt samarbete för ett ökat tempo och med omedelbar handling.

Nordiska ministerrådet åtar sig att verka för SDG 12 och i synnerhet SDG 12.3 både nationellt, regionalt och globalt. Detta kommer ske genom flera insatser, däribland:

• Att lyfta matsvinn som en viktig fråga för vår miljö och klimat. Ett reducerat svinn ökar vår resurseffektivitet och minskar vår negativa påverkan på vår jord. De nordiska länderna kommer ta ansvar för detta både på nationell nivå och via vårt regionala samarbete. Norden kommer också verka gemensamt för att lyfta denna viktiga fråga i globala sammanhang såsom COP28 där de nordiska länderna har flera lösningar att dela med sig av, men också kan dra lärdom av andra.
• Flera nordiska länder har frivilliga överenskommelser för minskat matsvinn, och i flera länder pågår diskussioner och utredningar för ytterligare lagstiftning. Nordiska ministerrådet kommer därför anordna dialog för ökat utbyte och samverkan mellan ansvariga aktörer i de nordiska länderna.
• Nordiska ministerrådet kommer stå värd för ett informellt nätverk mellan experter och tjänstepersoner på myndigheter och departement i de nordiska länderna för att de ska få ett ökat utbyte mellan varandra och på ett enklare sätt än idag hjälpa varandra i de nationella planerarna för minskat matsvinn.
• Nordiska ministerrådet tar nu fram en handbok med ”best-practices” för strategier och insatser som kan minska matsvinn. Handboken ska lyfta exempel som gett goda resultat i de respektive nordiska länderna och som kan bidra till övriga länders arbete.

MR-FJLS

Svandis Svavarsdóttir, Livsmedel, fiske- och lantbruksminister, Island

Høgni Hoydal, Utrikes-, industri- och handelsminister, Färöarna 

Peter Kullgren, Landsbygdminister, Sverige

Christian Wikström, Infrastruktur- og miljöminister, Åland 

Sandra Borch, Jordbruks- och livsmedelsminister, Norge 

Ole Henrik Krat Bjørkholt, statssekreterare, Helse- og Omsorgsdepartementet, Norge 

Kristina Sigurdsdatter Hansen, statssekreterare, Fiskeri- og Næringsdepartementet, Norge

Karl Tobiassen, Naalakkersuisoq for fiskeri og fångst, Grönland

Jesper Wulff Pedersen, kontorschef, Fødevareministeriet, Danmark

På Jord- och skogsbruksminister Sari Essayahs vägnar avdelningschef Minna-Mari Kaila, Finland