Livlig nordisk debatt om USA och Norden

Rubriken på debatten var Norden och USA – nya förutsättningar och handlade om hur utvecklingen i USA efter presidentskiftet påverkar Norden och det nordiska samarbetet. Många talare betonade vikten av mera nordiskt samarbete. Tillsammans väger den nordiska rösten tyngre, var budskapet.

- All erfarenhet visar att när de nordiska länderna har talat tillsammans vid internationella möten så har de kunnat få stort och ofta betydande inflytande. När vi Norden talar på internationella fora så lyssnar de övriga, sade Islands Sigurður Ingi Jóhannsson från Mittengruppen.

Tuomioja lyfte fram fredsarbete

Flera parlamentariker lyfte fram nordiska värderingar, som jämställdhet, mänskliga rättigheter, arbete med klimatfrågor och fred, tolerans och öppenhet och menade att de bör betonas ännu starkare nu.

Erkki Tuomioja från Den socialdemokratiska gruppen varnade för att vi lever i en tid av krigisk retorik och militär upprustning.

- Därför är det viktigt att också satsa på de områden, där Norden har goda möjligheter att bidra till avspänning, stabilitet och fred. Det gäller krishantering, fredsförmedling, bistånd, miljöpolitik, klimatförändring, jämställdhet, mänskliga rättigheter med flera, sade Tuomioja.

"Värna frihandeln"

Hans Wallmark från Den konservativa gruppen lyfte bland annat fram frihandel som en viktig sak att värna om.

- Vi blir inte rika genom att bygga murar och vända oss inåt, vi blir rika av att bygga broar och samarbeta med varandra, sade Wallmark.

Jonas Sjöstedt från Den vänstersocialistiska-gröna gruppen lyfte liksom Tuomioja fram fredsarbetet och föreslog att de nordiska länderna går före och avskaffar vapenexporten till diktaturer, krigförande länder och länder som begår brott mot de mänskliga rättigheterna.

- Vi föreslår en kärnvapenfri zon i Norden och Arktis. Vi föreslår en gemensam nordisk styrka för FNs fredsbevarande operationer, sade Sjöstedt.

Flera debattörer var överens om att det är viktigt att fortsättningsvis ha goda relationer till USA och den nya administrationen, även under president Donald Trump. Juho Eerola från Nordisk frihet var en av dem.

- Från nordisk synvinkel är det viktigt att upprätthålla goda och nära relationer USA, sade Eerola som också efterlyste mera kontaker mellan nordiska rådet och kongressen i USA.

En stor del av debatten handlade om säkerhetspolitik och om Natos roll med Trump vid makten.

Ministrar deltog

I debatten deltog också tre nordiska samarbetsministrar. Sveriges Margot Wallström, som vid sidan av samarbetsminister också är utrikesminister, inledde debatten. Hon lyfte bland annat fram klimatfrågan och sade att Norden nu borde etablera kontakter direkt med de amerikanska delstaterna.

- Att driva en ambitiös miljö- och klimatpolitik är en förutsättning för att skapa en hållbar ekonomisk utveckling. USA riskerar att halka efter om man följer den linje som president Trump nu har signalerat. Därför måste vi utveckla nya strategiska partnerskap med likasinnade stater och visa hur Norden bidrar till att skapa tillväxt i USA, sade Wallström.

Norges nordiska samarbetsminister Frank Bakke-Jensen sade att USA är Norges viktigaste allierade och att Norge är beroende av en god relation med USA, oavsett av vem som är president.

- Vår goda relation till USA hindrar oss inte att säga ifrån när vi är oeniga. Snarare tvärtom.

Bakke-Jensen sade också att Norges NATO-medlemskap har bidragit till förutsägbarhet i norr och skapat underlag för ett bredare samarbete också med Ryssland.