Många vuxna i Norden läser och räknar dåligt - ändå är vi bättre än de flesta

21.05.15 | Nyhet
Något fler än 1 av 6 vuxna i Norden har svaga färdigheter i läsning och/eller räkning, och ungefär 25% av nordborna i åldern 16-65 har svaga kunskaper i problemlösning med hjälp av IT, eller har inte utfört uppgifter via dator. De nordiska länderna hör trots detta till de bästa vad gäller vuxnas grundläggande färdigheter.

Det här är en del av de fakta som presenteras i den nordiska PIAAC- rapporten som publicerades den 18.maj. Forskningen som rapporten baserar sig på berör Sverige, Finland, Norge, Danmark och Estland. Island deltog inte i den här undersökningen.

De vuxna finländarnas läskunskaper är något bättre än motsvarande kunskaper hos den vuxna befolkningen i Norge, Sverige, Estland och Danmark.

IT-kunskaperna är däremot på ungefär samma nivå i alla fyra nordiska länder som deltog i undersökningen, medan kunskapsnivån i Estland är betydligt sämre.

De faktorer som påverkar vuxnas grundläggande färdigheter mest är utbildning, ålder, utländsk bakgrund och typ av arbete. Överlappningen mellan kunskapsområdena är betydande; svaga kunskaper på något av områdena, innebär ofta också svaga kunskaper på de övriga.

 De faktorer som påverkar vuxnas grundläggande färdigheter mest är utbildning, ålder, utländsk bakgrund och typ av arbete. Överlappningen mellan kunskapsområdena är betydande; svaga kunskaper på något av områdena, innebär ofta också svaga kunskaper på de övriga.

PIAAC (Program for the International Assessment of Adult Competencies) är ett OECD- projekt, som hittills har omfattat 24 länder. Den internationella OECD-rapporten publicerades i oktober 2013. Det är den hittills mest omfattande undersökningen av vuxnas färdigheter som någonsin har genomförts.

Den nordiska PIAAC-rapporten är ett resultat av arbetet i ett nordiskt nätverksprojekt som har existerat sedan 2010, och som har finansierats av Nordiska Ministerrådet och de deltagande länderna. Det nordiska PIAAC-nätverket har etablerat en unik databas där man har kombinerat nationell statistik med information från PIAAC. Databasen har använts vid arbetet med rapporten, och tanken är att också andra forskare än de 13 som har jobbat med denna, skall kunna få tillgång till databasen.

 

Den 21-22.5 arrangeras i Köpenhamn en nordisk PIAAC-konferens där rapportresultaten och de praktiska implikationerna av den, diskuteras.  Dessutom fokuserar konferensen också på framtida utnyttjande av den samnordiska databasen.

Rapporten i sin helhet kan läsas här.