Nordiska miljö- och klimatministrarna vill se ambitiösa klimatåtgärder

De nordiska miljö- och klimatministrarna diskuterade på sitt möte 3 maj 2022 nuläget i de internationella klimatförhandlingarna.

De alarmerande resultaten i de senaste IPCC-rapporterna understryker hur brådskande det är att öka omfattningen på och takten i åtgärderna för att bromsa klimatförändringarna.

COP27 måste visa på betydande framsteg inom alla sektorer och samla alla intressenter under detta avgörande decennium.

Alla länder måste anpassa sina nationellt fastställda bidrag (NDC) och långsiktiga strategier för låga utsläpp till 1,5 grader.

De stora utsläppsländerna (G20) som ännu inte har gjort det, måste genomföra snabbare och djupare nedskärningar än vad som utlovats i deras NDC:er i god tid före COP27, för att bidra till att hålla 1,5-gradersmålet inom räckhåll.

 

Finlands miljö- och klimatminister, Emma Kari: 

”IPCC:s senaste rapport betonar det akuta behovet av snabba och effektiva åtgärder i hela samhället. Vi i Norden har mycket att erbjuda för att främja klimatåtgärder. Med våra innovativa energi-, avfalls- och återvinningslösningar kan vi gå i täten för att uppnå klimatmålen.”

 

Norges klimat- och miljöminister, Espen Barth Eide:

”Energiomställningen måste gå snabbare och djupare. Vi fördömer å det starkaste det oprovocerade och olagliga angreppet på Ukraina som Ryssland genomför med hjälp av Belarus. Behovet att bli oberoende av energiimport från Ryssland måste leda till en snabb och bestående minskning av energiefterfrågan och en övergång till förnybar energi.”

 

De nordiska länderna bekräftade sitt mål att vara ledande i övergången till samhällen med [nollutsläpp och] lågutsläpp. Alla nordiska länder kommer att aktivt sträva efter att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader genom ambitiösa mål och åtgärder för ett klimatneutralt Europa 2050.

 

Danmarks klimatminister Dan Jørgensen:

”Vi behöver en global grön omställning nu mer än någonsin. Vi är inte på väg att nå målen i Parisavtalet, och med en potentiell energikris som hotar världen till följd av president Putins obefogade och oprovocerade angrepp på Ukraina är det tydligare än någonsin att det brådskar med en snabbare utveckling av förnybara energikällor och utfasning av fossila bränslen. Norden har många av svaren och lösningarna för en mer hållbar framtid.”

 

Sveriges klimat- och miljöminister, Annika Strandhäll:

”De nordiska länderna understryker både hur brådskande det är att vidta klimatåtgärder och vilka möjligheter de erbjuder. En snabbare övergång skapar nya jobb och ekonomiska möjligheter, för att bygga upp morgondagens klimatneutrala ekonomier. Nordisk policyutveckling och nordiska näringslivsaktörer kan ge inspiration och lösningar som underlättar övergången globalt.”

 

Många av lösningarna finns redan och måste skalas upp. De nordiska länderna framhåller att de ska:

  • bibehålla och förstärka ett högt pris på koldioxid i sina ekonomier som ett väsentligt och effektivt verktyg för en långsiktig övergång till koldioxidneutralitet.
  • följa ambitiösa färdplaner för att stimulera grön och konkurrenskraftig industri och affärsverksamhet.
  • säkerställa att övergången till klimatneutralitet sker rättvist, med hjälp av den nordiska modellen, och att trepartssamarbete utgör en solid grund för rättvis övergång i de nordiska länderna.
  • bidra till implementering av metanåtagandet från Glasgow.
  • främja lagring av koldioxid i skogar, marken och geologiska formationer, samtidigt som man strävar efter en biobaserad ekonomi, eftersom detta kommer att öka i betydelse under de kommande decennierna. De nordiska länderna har avsevärd, om än varierad, potential för sådan lagring. Detta kan utgöra en viktig del av framtida internationellt samarbete, även i en europeisk kontext.
  • försnabba övergången till en mer cirkulär ekonomi för att bidra till att uppnå klimat- och biodiversitetsmålen.
  • påskynda sitt arbete för jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt i samband med klimatförändringarna, i enlighet med beslutet från det nyligen avslutade mötet i FN:s kvinnokommission (CSW66), och fortsätta följa upp denna agenda.

 

Islands miljö-, energi- och klimatminister, Guðlaugur Þór Þórðarson:

”De nordiska länderna har en stor mängd gröna lösningar, men vi måste skala upp dem här hemma och exportera dem utomlands. Detta gäller förnybar energi, koldioxidlagring och många andra klimatvänliga lösningar. Den nuvarande krisen med energiosäkerhet påskyndar behovet av övergång till ren energi. Vi har satt upp ambitiösa mål, nu måste vi agera.”

 

De nordiska länderna bekräftade att de fortsätter sitt aktiva engagemang tillsammans med internationella partners för att främja den globala klimatagendan och även framöver vara bland världens främsta finansiärer av klimatåtgärder. Detta inbegriper att följa avtalet från Glasgow om ökad finansiering till anpassning, med målet att fördubbla anpassningsfinansieringen fram till 2025.