En av 10 i Norden lever i skuggan av lyckan
De nordiska befolkningarna är kända för att vara de lyckligaste i världen, men i en ny analys genomförd av The Happiness Research Institute för Nordiska ministerrådet kommer det fram att lyckan inte alls är en självklarhet för alla. Tvärtom är lyckan i alla de nordiska länderna skevt fördelad. Ett genomsnitt för alla åldrar visar att 12,3 procent av Nordens invånare inte upplever att de är lyckliga.
Det är framför allt personer mellan 18 och 23 år och äldre över 80 år som är minst lyckliga. I dessa grupper uppger 14 respektive 16 procent att de inte är lyckliga. Huvudorsaken till att unga människor vantrivs eller är olyckliga är psykiska problem och det överordnade mönstret är att det i större grad gäller unga kvinnor än unga män. Det gäller också i alla de nordiska länderna, med undantag av Danmark där unga män dominerar bilden.
- Det var förväntat att fysiska och psykiska hälsoskillnader skulle påverka olikheter i välbefinnande mest, men jag blev väldigt överraskad av att de hade en så mycket större betydelse än till exempel inkomst och arbete, säger Michael Birkjær, analytiker vid The Happiness Research Institute.
En annan grupp som ofta vantrivs eller är olyckliga är de arbetslösa. Var tredje arbetslös i Norden mår inte bra. Bland dem som har arbete gäller detta för var tionde. Det är speciellt män som upplever vantrivsel när de är arbetslösa.
Konsekvenser för samhället
Att 12,3 procent av Nordens invånare inte är lyckliga har väsentliga mänskliga konsekvenser för dem själva och deras omgivning. Men människors bristande välbefinnande utgör också en samhällsekonomisk utmaning på längre sikt. Det tar sig särskilt uttryck i sjukfrånvaro, låg produktivitet och högre förbrukning av hälsotjänster.
Den stora gruppen av människor som vantrivs med tillvaron och är olyckliga i de nordiska länderna är också en utmaning för samhället. Sammanhållningen i samhället beror inte bara på välfärdsmodeller och inkomstfördelningen. Den beror i hög grad på hur lyckan är fördelad.
- Sammanhang och likheter över de nordiska landsgränserna indikerar att det finns vissa samhällsstrukturer som minskar vårt välbefinnande. Det väcker några frågor till den offentliga debatten. Vad kan vi som gemenskap göra för människor som av olika anledningar upplever försämrad livskvalitet? Vilken roll ska det offentliga ha? Vilken roll ska civilsamhället ha? Och hur kan samhällets resurser utnyttjas optimalt? Vi bör diskutera dessa frågor. Vi tjänar ingenting på att så många människor blir kvar i skuggan av lyckan, säger Dagfinn Høybråten, generalsekreterare i Nordiska ministerrådet.
