Gränshinderrådet kritiskt till svenska planer på ID-kontroller
Blir förslaget verklighet kan det att slå särskilt hårt mot gränsregionerna, säger Gränshinderrådets ordförande Siv Friðleifsdóttir, här till vänster i bild.
Gränshinderrådet för fram sina synpunkter i ett remissvar till svenska regeringens lagförslag gällande ”tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige”. Blir förslaget verklighet kan bland annat tåg- och bussbolag som transporterar personer till Sverige tvingas att kontrollera ID på samtliga passagerare.
Gränshinderrådet, som arbetar för fri rörlighet i Norden, påpekar att tiotusentals personer kan drabbas.
- Blir förslaget verklighet kan det att slå särskilt hårt mot gränsregionerna och de cirka 45 000 nordbor som arbetspendlar över gränserna. Det drabbar också nordiska företag i Sveriges grannländer, företag som är arbetsgivare till tusentals människor bosatta i Sverige. Gränshinderrådet har förståelse att det krävs politisk handling för att hantera en eventuell flyktingkris och för att stärka den nationella säkerheten, men vi ber den svenska regeringen att överväga alternativa lösningar, säger Gränshinderrådets ordförande Siv Friðleifsdóttir.
Regeringen söker permanent lösning
Bakgrunden till lagförslaget är att de ID-kontroller som infördes i januari 2016 drevs igenom med hjälp av en tillfällig lag. Den lagen upphörde att gälla i december 2018 och nu vill den svenska regeringen få en permanent möjlighet att, när behov finns, snabbt införa ID-kontroller och transportörsansvar vid sina gränser.
Cirka 90 procent av all gränspendling i Norden utgår från Sverige till övriga nordiska länder. Särskilt hårt skulle ID-kontroller slå mot Öresundsregionen, där cirka 18 000 pendlare dagligen rör sig mellan länderna. Men även gränsregioner mot Norge och Finland skulle få stora problem.
Gränshinderrådet efterlyser konsekvensanalys
I sitt remissvar skriver Gränshinderrådet att man är oenig med regeringen när det gäller konsekvensanalysen av tidigare ID-kontroller. Rådet anser också att lagförslaget inte tar tillräcklig hänsyn till genomförda utredningar på området.
Gränshinderrådet saknar även en konsekvensanalys för gränsregionerna och betonar att gränsregionernas behov måste tas i särskilt beaktande om ID-kontroller införs. Rådet understryker att eventuella ID-kontroller endast får införas efter noggrann bedömning och användas restriktivt.
”Använd existerande lösningar”
Gränshinderrådet föreslår att regeringen i stället för nya ID-kontroller överväger hur existerande gränskontroller inom ramen för Schengenkodexen kan användas och hur det gränsöverskridande polisiära samarbetet kan stärkas.
Rådet uppmanar också till stärkt dialog med gränsregionala aktörer, berörda länder och myndigheter samt andra intressenter oavsett om lagförslaget genomförs eller inte.
I sitt remissvar påminner Gränshinderrådet även om de nordiska statsministrarnas vision att Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region 2030.
Gränshinderrådet är ett oberoende organ och rådets remissvar representerar därför inte de nordiska regeringarnas eller Nordiska ministerrådets ställningstagande.
Gränshinderrådet bevakar privatpersoners och näringslivets intressen i frågor som hämmar mobilitet och tillväxt i Norden och arbetar med att lösa och förebygga gränshinder mellan de nordiska länderna.Gränshinderrådet har tio medlemmar som kommer från alla nordiska länder samt Färöarna, Grönland och Åland. Medlemmarna utses av sina respektive regeringar, men rådet är politiskt oberoende. I rådet sitter också Nordiska ministerrådets generalsekreterare och en representant för Nordiska rådet.
