Kunskapsöverföring leder till innovation

21.11.14 | Nyhet
Nordiska ministerrådet har sedan år 2011 finansierat projektet Kunskapstriangeln, som har som sin målsättning att skapa konkret samhällsnytta genom nätverk som underlättar samarbetet mellan forskning, undervisning och innovation. Som ett resultat av projektetet har 10 nätverk hittills skapats: 4 inom Norden och 6 sk sino-nordiska nätverk, mellan Norden och Kina. Den 17.11 samlades representanter för nätverken till ett seminarium i EU-parlamentet i Bryssel för att dela erfarenheter och resultat med varandra.

Tidigare kunskapstriangel-projekt har varit koncentrerade enbart på teknik och teknologi, medan humaniora, konst och design har haft svårare att presentera värden och nyttoaspekter på sätt som skulle väcka intresse hos företag och sponsorer. Halina Gottlieb har varit projektledare för ett av nätverken inom Kunskapstriangeln, kallat Culture Kick, och samtidigt fungerat som koordinator mellan nätverken i Norden. Hon har stora förväntningar på resultaten av den kunskapsmix som Nordiska Ministerrådet satsade på här.

-I nätverket Culture Kick har målet varit att ge liv åt det nordiska kulturarvet på nya och effektiva sätt, genom att utnyttja resultat från designforskning och ICT, dvs digital informations- och kommunikationsteknologi, berättar Gottlieb.

-Eftersom akademisk text är svårtillgänglig har vi t.ex. skapat olika verktyg som gör det lättare för forskare att presentera sina resultat på ett begripligt sätt. Vi har gjort handböcker med konkreta exempel, vi har byggt en digital plattform med videopresentationer och vi har arrangerat kongresser. Inget av detta hade blivit gjort utan Nordiska ministerrådets finansiering.

Utmaningar på vägen framåt

Professor Bent Egberg Mikkelsen från Aalborg Universitet har lett ett av de sino-nordiska nätveken, ”Food4Growth”. Också han är nöjd med resultaten hittills, men påminner om att det finns många hinder på vägen innan de kan tillämpas.

-Vi har utvecklat en prototyp av vad vi kallar ett matövervakningssystem, DIMS, för sjukhus. DIMS kontrollerar vad patienterna äter, och framförallt vad de inte äter. Den håller reda på hur mångsidig den enskilda patientens föda är, hur ofta hon äter. DIMS är också ett verktyg som kan användas för att motverka matsvinn. Vi vet att det finns stort behov för vår produkt, både i Norden och i Kina. Problemet nu är att vi bara har en prototyp, det har ingen någon konkret nytta av.

- Jag är bara en enkel professor, säger Mikkelsen. Utmaningen nu är att omvandla vårt forskningsresultat till pengar, att få ut det på marknaden - och det är inte mitt expertisområde. Vad som behövs för att vi skall komma vidare är bl.a. experter på kommersialisering, på marknadsföring, på immaterialrätt. För att etablera sig i Kina behövs också expertis på kulturella skillnader mellan Kina och Norden.

En utmaning som nätverken står inför är uttryckligen finansieringen av arbetet på längre sikt. Universiteten är ofta konservativa och har svårt att acceptera nyttan av företagarkunnande och kommersialisering av forskningsresultat, något som blir allt viktigare.

Projektet Kunskapstriangeln har visat att det finns en stor underutnyttjad potential både inom Norden och mellan Norden och resten av världen. Bland forskarna finns ett stort intresse för att bredda nätverksprojektet inom Europa och i resten av världenmed stöd också från EU, och Nordiska ministerrådet har ställt sig positivt till den tanken.