Utrikesministrarna gör en ny säkerhetspolitisk utredning
Säkerheten i Norden utmanas av helt andra hot än för tio år sedan – accelererande klimatförändringar, cyberhot och tillbakagång i omvärlden för demokrati, sexuella och reproduktiva rättigheter och andra mänskliga rättigheter.
Stöd från medborgarna
Därför tillsätts nu en ny säkerhetspolitisk utredning inom ramen för det nordiska samarbetet.
- Stoltenbergrapporten var en succé, men nu har vi en helt ny situation i världen. De goda nyheterna är att stödet är så starkt hos medborgarna i de nordiska länderna för ett närmare och bättre säkerhetspolitiskt samarbete, säger Guðlaugur Þór Þórðarson, utrikesminister på Island.
Satte en ny dagordning
Stoltenberg-rapporten från 2009 satte en ny dagordning för det nordiska samarbetet, och gjorde det möjligt att diskutera gemensamma säkerhetspolitiska frågor.
Rapporten gjordes av den tidigare norske försvars- och utrikesministern Thorvald Stoltenberg, på uppdrag av de nordiska utrikesministrarna.
Stoltenberg II
När de nordiska utrikesministrarna träffades i Stockholm under onsdagen, beslöt de att göra en Stoltenbergrapport II.
Rapporten kommer att göras av Björn Bjarnason, tidigare minister på Island.
Han ska lämna sina förslag till de nordiska utrikesministrarna i mitten av år 2020.
Viktig för nordiskt samarbete
Flera av Stoltenbergs 13 förslag har blivit genomförda, och anses ha haft stor betydelse för samarbetet mellan de nordiska länderna.
- Stoltenbergrapporten blev väldigt lyckad. Den har gjort att vi har samarbetat mer kring övningar och räddningsinsatser, säger Hans Wallmark, president i Nordiska rådet.
Nordiska rådet har under lång tid efterfrågat en ny rapport.
- Vi hoppas att den ska ta nästa steg. Vi har pekat på behovet av samarbete kring civil säkerhet och civilt försvar, som försörjning av varor och bekämpning av skogsbränder, säger Hans Wallmark.
Stoltenbergrapporten innehöll 13 konkreta förslag:
- Insatsenhet för militär och civil stabilisering
- Nordiskt samarbete om luftövervakning över Island
- Ett nordiskt havsövervakningssystem.
- En maritim insatsenhet.
- Ett satellitsystem för övervakning och kommunikation.
- Nordiskt samarbete om arktiska frågor.
- Ett kompetensnätverk mot digitala nätverk.
- En katastrofenhet.
- Ett efterforskningscenter för krigsförbrytelser.
- Samarbete om utrikesförvaltningen.
- Militärt samarbete om transporter, sanitet, utbildning, materiel och övningsfält.
- En amfibisk enhet.
- En nordisk solidaritetsförklaring.