Magdalena Hai & Teemu Juhani (ill.)
Magdalena Hais sagoroman Kurnivamahainen kissa (”Katten med den kurrande magen”, inte översatt till svenska) handlar om en pytteliten flicka och en jättestor katt. Flickan lever i en värld av knapphet där torka och fattigdom är vardag. En dag möter flickan en katt med kurrande mage på vägen och småningom går det upp för flickan vad som är orsaken till knappheten som råder i världen. Katten med den kurrande magen har ätit upp allting: skogens djur, havets fiskar, byarnas spannmål och slutligen även druckit upp allt sötvatten. Hela världen löper risk att hamna i magen på den förskräckliga katten.
Till sist sväljer katten också flickan, men i ett stycke och utan att skada henne. I kattens buk hittar flickan hela världen och dess många under som katten har slukat. Hon upptäcker också förklaringen till kattens oupphörliga kurrande hunger. Roten till hungern är herr A. Hneus (”G. Irighet”) som bor i katten och glufsar i sig allt som kommer i kattens väg: Fiat Uno-bilar, hästvagnar och hölass.
Hais text berättar med hjälp av allegorins medel om girighet och dess fruktansvärda konsekvenser. Hais sagoroman är inte moraliserande eller predikande, pekpinneaktiga lärdomar undviks med sprallig humor. Hais saga är dock djupt moralisk. Det är enkelt att läsa den uppätna världen som en beskrivning av en ekokatastrof och sagoromanen visar hur illa det går om någon försöker roffa allting åt sig själv.
Kurnivamahainen kissa är en hisnande spännande berättelse. Framförallt jättekatten som sväljer allting och A. Hneus som frossar i kattens mage är direkta skräckfigurer. Den käcka och snabbtänkta huvudpersonsflickan ser dock till att spänningen inte blir alltför stor. Katten visar sig slutligen vara snäll och överger sitt tidigare frossande när den erbjuds något bättre: flickans vänskap.
Hais insiktsfulla berättelse bygger på många litterära traditioner och myter. För det första är Kurnivamahainen kissa en renodlad saga med många typiska sagomotiv – till exempel den svagares seger eller en fasansfull motståndare. Hais bok förnyar dock sagotraditionen på ett vilt och originellt sätt och blandar även in andra element i den.
En myt som verket utnyttjar är Bibelns berättelse om Jona i valfiskens buk, som ofta återkommer i västerländsk kultur, exempelvis i det finska nationaleposet Kalevala. I sin berättelse lånar Hai också ett drag som är typiskt för medeltida moraliteter, nämligen att personifiera mänskliga dygder och laster. I Kurnivamahainen kissa finns således herr A. Hneus som girighetens inkarnation.
Verket öser också ur nonsenslitteraturen, bland annat genom att ständigt leka med storleksförhållanden. Flickan som är bokens huvudperson är alldeles överdrivet liten, medan katten med den kurrande magen jämt växer sig större eller tvärtom blir allt mindre: ”Katten däremot krympte och krympte, tills den först bara var stor som världen, sedan som ett höghus, sedan som en elefant, sedan som en häst.”
Fastän Hais bok är medveten om de många litterära traditionerna den utnyttjar, behöver läsaren inte alls behärska den västerländska litteraturens historia för att njuta av verket. Kurnivamahainen kissa är ett självständigt konstverk som tilltalar läsare i olika åldrar.
En väsentlig del av verkets helhet utgörs av Teemu Juhanis svartvita linjeteckningar. Juhanis lekfulla illustrationer matchar verkets fartfyllda intrig med mycket rörelse och många händelser samt ett överflöd av läckra detaljer.
Magdalena Hai (f. 1978) är en finländsk författare. Hon har gett ut barn- och ungdomslitteratur sedan 2012. Hais produktion omfattar spekulativ fiktion, skräcknoveller samt barnböcker. Kurnivamahainen kissa har nominerats för flera priser i Finland (Arvid Lydecken 2017, Runeberg Junior 2017 och Tulenkantaja 2018).
Teemu Juhani (f. 1987) är en finländsk illustratör, seriekonstnär och grafisk designer som numera arbetar i London.