Oscar K. och Dorte Karrebæk (ill.)

 Dorte Karrebæk
Photographer
Forlaget Alfa
Oscar K. och Dorte Karrebæk (ill.): Biblia Pauperum Nova, 2012

I mitten av 1400-talet gav man ut fattigmansbiblar som skulle bidra till att förmedla bibelberättelsen till de många människor som inte kunde läsa. Denna tradition har författaren Oscar K., alias Ole Dalgaard, valt att återuppta och använda som formmässig ram för ett återberättande av Nya testamentets berättelse om Jesus Kristus, men Oscar K. går steget längre, så att berättelsen inte endast vänder sig till de bokstavsfattiga, utan på kristligt vis om dem som är fattiga i anden.

Berättelsen byggs upp som en återgivning i ord och bilder av en teatergrupps uppförande av berättelsen om Jesus liv – och som en logisk följd med en grupp fattiga i anden (politisk inkorrekt kallade andesvaga) som skådespelare.

Vi följer uppbyggnaden av scenen, fördelningen av roller och uppförandet av utvalda nytestamentliga berättelser och av centrala händelser i Jesus liv på bokens stora uppslag som dels består av en stram, berättande text, av regianvisningar och källangivna citat, och dels av ett konstnärligt bildverk som presenterar en tredelad scen där handlingen sker kantad av fyra rutor med kommentatorer i form av djur.

Varje uppslag i denna bok är iögonfallande både genom sin estetiska kraft och sin ohämmade utmaning. Precis som kringresande teatertrupper alltid har kunnat fängsla och provocera publiken, som till exempel Ingmar Bergmans Det 7 inseglet, så berör denna bok läsaren både intellektuellt och känslomässigt. Kraften hämtas i ett ständigt samspel mellan lidelse och humor, i en konstant presentation av livets villkor i alla dess skiftningar, i en mängd källor från det förflutna och i nutiden och i ödmjukhet inför förmågan hos de fattiga i anden att ställa de viktiga frågorna.

Boken berättar om den livsresa som presenteras i förordet: Av intet är du kommen, till intet ska du bli. Mittemellan intet och intet möter vi delar av det förlopp som de fyra evangelisterna från varsin regissörsstol har berättat, men likställt med de tankar och erfarenheter som kommer till uttryck hos Shakespeare, Tim Rice, Mester Eckhart, gamla ordspråk, Einstein, Bill Clinton, Anders Fogh Rasmussen och flera andra. Den stora berättelsen och de många tankarna smälter samman och blir till förundran, skratt och existentiella frågor hos den unga läsaren.  

Detta är bokens eminenta fördel: dess provokation börjar precis där dess huvudperson började. Och den vill åt den unga läsaren (och den äldre) så precist och så hårt och så kärleksfullt, för att dess inställning till livets prövningar är just så fördomsfri som huvudpersonens. 

Att drabbas av den här bibeln för de fattiga i anden kan få alla som kommer med ett starkt kulturellt bagage, till exempel genom konfirmationsförberedelser och religionsundervisning, att bli mer roade än den oinvigda, men också till att tänka om och ifrågasätta det man tror. Och läsare som hittills har lyckats att undgå vår kulturs förutsättningar får i denna fattigmansbibel tillräckligt med frågor för många, många år framåt.

Det är inte varje årtionde vi ser en bok av den här kalibern. En bok som med ord- och bildkraft sätter tro och tänkande på dagordningen. En bok som på finaste vis slår vakt om en nordisk tradition av allergi mot tabun.

Cecilie Eken, Jens Raahauge och Søren Vinterberg.