Intervju: Både piska och morot krävs för att vi ska äta hälsosamt och klimatvänligt
Leneisja Jungsberg, medförfattare till rapporten Policy tools for sustainable and healthy eating
Leneisja Jungsberg är en medförfattare till rapporten Policy tools for sustainable and healthy eating. Rapporten bidrar till uppföljningen och implementeringen av de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR2023), som publicerades förra året och som väckte stor uppmärksamhet, mycket på grund av att de för första gången gjorde kopplingen mellan mat och klimat.
Den uppföljande rapporten går ett steg vidare och ser på vad politiken konkret kan göra för att styra våra matvanor till att bli mer klimatsmarta. I rapporten nämns bland annat sockerskatt, köttskatt och subventioner på grönsaker och frukt.
- Vill man få nordborna att förändra sina matvanor viktigt att överväga en kombination av policyinstrument och incitament. Skatter och subventioner spelar en betydande roll men de måste kompletteras med ytterligare åtgärder som informationskampanjer och motiverande insatser, säger Leneisja Jungsberg.
Vill man få nordborna att förändra sina matvanor viktigt att överväga en kombination av policyinstrument och incitament. Skatter och subventioner spelar en betydande roll men de måste kompletteras med ytterligare åtgärder som informationskampanjer och motiverande insatser.
Enligt Leneisja Jungsberg bär politikerna ansvar för att få på plats nödvändiga riktlinjer och främja samarbete mellan den offentliga och privata sektorn. Politikerna måste också skapa en stabil grund genom juridiska och administrativa ramverk.
Jungsberg säger att rapportens viktigaste budskap är att man måste inse hur olika matrelaterade, personliga och socio-miljömässiga faktorer påverkar hur människor reagerar på olika styrinstrument.
-När man bedömer policyinstrument utifrån ett beteendeförändringsperspektiv blir det tydligt hur viktig vår familjebakgrund, våra kulturella normer och sociala interaktioner är när det gäller att forma våra matval och därmed även vilka potentiella effekter man får av olika policyinstrument. Det är en ganska överraskande upptäckt, säger Jungsberg.
Rapportens viktigaste budskap är att man måste inse hur olika matrelaterade, personliga och socio-miljömässiga faktorer påverkar hur människor reagerar på olika styrinstrument.
Leneisja Jungsberg lyfter fram Danmark som ett positivt exempel när det gäller att styra folks matvanor och förändra utbudet till mer hållbara och hälsosamma varor.
- Danmark har avsatt en historiskt hög summa på 675 miljoner danska kronor till 2030 enbart på växtbaserade livsmedel. Satsningen å denna växtfond syftar till att säkra investeringar i växtbaserade livsmedel, som är betydligt mindre skadliga för miljön.
Jungsberg menar att det har betydelse också utanför Nordens gränser när de nordiska länderna satsar på mer klimatvänliga livsmedel.
- När de nordiska länderna går i framkant och visar hur man främjar en grön omställning så väcker det internationellt erkännande och det inspirerar även globalt. Rapporten visar hur de nordiska länderna kan stärka sina strategier för matkonsumtion och skapa en miljö som gör det möjligt för medborgarna att äta hållbart och hälsosamt.
Rapporten Policy tools for sustainable and healthy eating är gjord av Nordregio på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Rapporten lanseras den 14 mars.
