Sockerskatt, subventioner eller märkningar? Ny rapport visar vägen mot nya matvanor
Rapporten Policy tools for sustainable and healthy eating - Enabling a food transition in the Nordic countries kompletterar de Nordiska näringsrekommendationerna 2023 (NNR2023) som lanserades förra året. För första gången någonsin innehöll NNR2023 vetenskapliga rekommendationer för både hälsa och miljö och det skapade stor uppmärksamhet.
Den nya rapporten ser på vad politiken konkret kan göra för att skapa förutsättningar för befolkningen att välja mer hållbara och hälsosamma alternativ i ett läge då vetenskapen gång på gång visar hur både klimatet och folkhälsan är under press.
- Att förbättra våra matvanor är den mest effektiva insatsen vi kan göra för både folkhälsan och klimatet i Norden. Den här nya rapporten ger oss riktning och verktyg för de modiga beslut och diskussioner som vi behöver ta för att göra det enklare för våra invånare att leva hållbart och hälsosamt, säger Karen Ellemann, Generalsekreterare för Nordiska ministerrådet.
I DN Debatt skriver Karen Ellemann vidare idag att vi inte får blunda för matens roll i klimat- och folkhälsoarbetet.
Karen Ellemann: Blunda inte för matens roll i klimat- och folkhälsoarbetet
Att förbättra våra matvanor är den mest effektiva insatsen vi kan göra för både folkhälsan och klimatet i Norden. Den här nya rapporten ger oss riktning och verktyg för de modiga beslut och diskussioner som vi behöver ta för att göra det enklare för våra invånare att leva hållbart och hälsosamt.
Sockerskatt, köttskatt, subventioner och märkningar - vad ska få oss att äta rätt?
Rapporten visar hur de nordiska länderna på olika sätt kan stärka sina strategier för förbättrad matkonsumtion och skapa en miljö som gör det möjligt för medborgarna att äta både hållbart och hälsosamt. Kopplingar mellan en rad politiska verktyg från nudging till regleringar har undersökts i relation till beteendeförändring.
Forskarna rekommenderar en kombination av insatser som även tar hänsyn till att olika matrelaterade, personliga och socio-miljömässiga faktorer påverkar hur människor reagerar:
- Vill man få nordborna att förändra sina matvanor är det viktigt att överväga en kombination av policyinstrument och incitament. Skatter och subventioner spelar en betydande roll men de måste kompletteras med ytterligare åtgärder som informationskampanjer och motiverande insatser, säger forskaren Leneisja Jungsberg, som är en av författarna till rapporten.
Fem rekommendationer på politiska insatser för hållbara matkonsumtion
Ta ett helhetsperspektiv – det finns inga enskilda lösningar
I alla insatser för bättre livsmedelssystem behöver vi komma ihåg att det inte finns några enkla lösningar. Vi behöver genomföra en rad insatser samtidigt för att skapa hållbara, hälsosamma och motståndskraftiga livsmedelssystem.
Utveckla kött- och sockerskatt, samt subventioner på grönsaker och frukt
Forskning visar att styrmedel såsom skatter och subventioner har effekt på köpbeteenden. Det kan till exempel röra sig om skatt på vissa typer av kött, punktskatt på drycker med tillsatt socker, eller subventioner för grönsaker. Om de nordiska länderna gemensamt går fram med dessa typer av styrmedel kan det öka allmänhetens acceptans, något som ofta utgör en utmaning med dessa styrmedel.
Stärk offentlig upphandling och utbildning
Norden har en unik möjlighet i att kunna använda de offentliga måltiderna som en effektiv hävstång för att påverka konsumenter till bättre val även i det övriga livet. De offentliga måltiderna behöver styras för att bättre främja hållbara och hälsosamma alternativ i enighet med NNR2023.
Utveckla en nordisk livsmedelsmärkning för klimatet
Märkningar på varor har effekt på konsumenters beteende. I de nordiska länderna har vi haft stor framgång med Nyckelhålsmärkningen som utvecklades i Sverige för att vägleda till hälsosamma val. Nyckelhålet har sedan vidareutvecklats och implementerats i både Norge och Danmark. Danmark utvecklar nu en klimatmärkning för livsmedel som vi tillsammans kan bygga vidare på och sprida i Norden.
Ta fram gemensamma nordiska riktlinjer för att minska marknadsföringen av ohälsosam mat
Flera av våra stora livsmedelsföretag verkar i alla nordiska länder och en harmonisering av regler skulle förenkla för företagen. Utformandet av stärkta riktlinjer och lagstiftning för att minska marknadsföringen av ohälsosam mat kan därför ge mening att beredas i nordiskt samarbete. Idag är lagstiftningen på området svag och det behövs nya tag för att minska reklamen som påverkar oss, och inte minst våra barn och unga, till ohållbara och ohälsosamma vanor.
Rapporten är framtagen av Nordregio på uppdrag av Nordiska ministerrådet.
Följ lanseringen direkt
Lanseringen av rapporten den 14 mars äger rum i Stockholm och direktsänds också online kl. 8.15-10.15.
Rapporten är ett delprojekt inom Hållbara och Hälsosamma Livsmedelssystem - en del av det nordiska hållbara livsstilsprogrammet.
