Stora skillnader i datummärkning i Norden

28.11.14 | Nyhet
I Norge tar det upp till 14 dagar innan mjölken har passerat bäst före datum, i Sverige nio dagar. Sista förbrukningsdag för köttfärs i Norge är efter upp till 18 dagar, i Sverige efter endast 8 dagar.
- Vi kan lära av varandra för att få en datummärkning som både är riskfri och leder till minskat matsvinn, berättade Ole Jørgen Hanssen på en konferens om det nordiska matsvinnsprojektet.

I Norge tar det upp till 14 dagar innan mjölken har passerat bäst före datum, i Sverige nio dagar. Sista förbrukningsdag för köttfärs i Norge är efter upp till 18 dagar, i Sverige efter endast 8 dagar.
- Vi kan lära av varandra för att få en datummärkning som både är riskfri och leder till minskat matsvinn, berättade Ole Jørgen Hanssen på en konferens om det nordiska matsvinnsprojektet.

Tonvis med mat som är fullt ätlig kastas i de nordiska länderna. Det är slöseri med resurser och gör också att det blir svårare att få maten att räcka till en växande befolkning i världen.
Nordiska ministerrådet driver ett projekt som syftar till att minska matsvinnet. Ett delprojekt handlar om hur datummärkningen av varor påverkar matsvinnet. För att berätta om projektet och få in synpunkter på arbetet anordnades i veckan en nordisk konferens i Stockholm. I konferensen deltog företrädare för alla som på något sätt berörs av matsvinn; konsumenter, producenter, dagligvaruhandel, politiker och tjänstemän på departementsnivå i de nordiska länderna.

Finns ingen konflikt
- Det här är en spännande fråga på det sättet att det inte finns någon konflikt. Alla vill minska matsvinnet, men frågan är bara hur, sade Eva Krutmeijer som modererade konferensen.

Talare efter talare konstaterade att det är en komplex fråga. Det är viktigt att verkligen bena ut vad skillnaderna i märkningen beror på för att se när och hur tiderna kan förlängas.
När det gäller exempelvis mjölken så kan förklaringen finnas i kyldisken. I Sverige märks mjölkpaketen med "förvaras i 8 grader" medan det i Norge är 4 grader.
Detta är en av käpphästarna för Louise Ungerth på Konsumentföreningen i Stockholm: att temperaturen ska sänkas både i hushållen och under vägen dit.

- Men hur påverkar det energianvändningen om temperaturen sänks? Finns det en risk att det man vinner på hållbara varor förlorar man på ökad energianvändning och ökade utsläpp, frågade Eva Krutmeijer.

Louise Ungerth menade inte det, bland annat eftersom vi har fått så mycket mer energieffektiva kylskåp de senaste åren.  

Brunare kött
En annan sak som påverkar hållbarhet är hur maten behandlas. I Norge används sedan flera år en förpackningsgas med annan sammansättning. Den gör att mörningen fortsätter och att köttet håller sig fräscht längre.

- Det kan göra att köttet ser brunare vilket anses kunna påverka konsumenter negativt, men det har ju visat sig gå bra i Norge, säger Louise Ungerth.

Ibland finns det inte några faktiska skillnader i matens kvalitetet.
En av talarna på konferens Calle Ramvall, Norvida, som importerar kött från Uruguay till Finland, Norge och Sverige berättade att samma kött anses ätbart mycket kortare tid i Finland än i Sverige, eftersom man har olika tolkningar av lättfördärvligt. 
 
- Det verkar också vara så att konsumenterna i Finland har krav på att de ska vara så här korta hållbarhetstider.

Norvida avvaktar nu med spänningen vad Finland kommer att skriva in i sin nya vägledning till Informationsförordningen,

På konferensen diskuterades om vad det egentligen ska vara för märkning och tydligheten i märkningen. En fråga som diskuterades var om det är bättre att tala om minst hållbar till istället för bäst före. Det är också så att märkningen kan skilja sig åt inte bara mellan länderna utan även inom länderna.

- Det viktigaste är att man kommunicerar till konsumenterna så att de förstår vad märkningen innebär, sade Pernille Lundquist Madsen från Danmarks motsvarighet till Livsmedelsverket. I Danmark har man haft problem med att många inte förstår skillnaden mellan bäst före och sista förbrukningsdag.

De flesta konsumenter uppger att de använder syn- och luktsinnet för att avgöra om en vara ska slängas eller inte, men det finns också en stor grupp som bara slaviskt följer datummärkningen.

- Och att slänga en matvara för att bäst-före datum har gått ut är som att göra sig av med en bil för att garantiden har gått ut, säger Ole Jørgen Hanssen från Østfoldforskning

Är teknik bara bra?
Elisabeth Borch, SIK; institutet för Livsmedel och Bioteknik AB och Marie Söderqvist, VD Livsmedelsföretagen talade båda om nya tekniska innovationer som kan göra att vi inte längre behöver någon märkning med fast datum, såsom Dynamath med sensorer som signalerar när en kylvara riskerar att bli oätlig. På så vis får man en signal  som bygger på hur just denna produkt har tagits om hand.
Under seminariet restes frågan om inte detta kan göra konsumenten ännu mer osäker. Och flera av deltagarna menade att det kan vara ett problem. 

 En annan publikfråga var prisets betydelse. Skulle vi slänga mindre om maten var dyrare? Marie Söderqvist, Livsmedelsföretagen vågade inte svara ja eller nej på det. Men tycker att mataffärerna är allt för inriktade på att marknadsföra priset.
Ole Jørgen Hanssen berättade att det inte går att se att priset påverkar.  
- Vi har undersökt det och ser ingen skillnad på dyrare produkter och billiga.
 Ole Jørgen Hanssen var också noga med att påpeka att problemet med matsvinn inte kommer att försvinna även om vi får bättre datummärkningar.
- Vi handlar för mycket. Det finns ett för stort sortiment att välja mellan och för stora förpackningar.
Ingela Dahlin, Livsmedelsverket, som leder Matsvinnsprojekt tackade alla deltagare för givande diskussioner och alla inspel som de kan ha användning av i det fortsatta arbetet.  

Citat från konferensen:
Det är konsumenterna som står för den största delen av svinnet men handeln kan påverka konsumenterna så att svinnet minskar, Karin Brynell VD Svensk Dagligvaruhandel

I Norge har matkedjan Kiwi bedrivet en framgångsrik kampanj för att minska matsvinnet med sloganen köp 1 betala för 1, Anne-Grete Haugen från Matvett/ForMat, Forebygging av matsvinn

Vid varje förflyttning av mat så blir det en del svinn, Marie Söderqvist, Livsmedelsföreningen

Mat värderas inte till sitt värde. Man behöver se över matmomsen och olika parametrar som bidrar till prissättningen på mat. De som inte har råd med mat, det kan man komma åt på annat sätt.
Charlotte Lagerberg Fogelberg, forskare Naturvårdsverket

Vi tar hand om limbomaten. Maten som inte längre går att sälja men som det inte är något fel på. Vi säljer 350 luncher om dagen från de produkterna. Anna Billing, ICA Malmborgs Tuna, 
 
  Text: Louise Hertzberg Foto: Fredrik Sjögren

Länkar till föredragshållarnas bilder

http://www.norden.org/sv/nordiska-ministerraadet/samarbetsministrarna-mr-sam/norden-i-fokus/norden-i-fokus-sverige/svinn-enligt-naturvaardsverket/view

http://www.norden.org/sv/nordiska-ministerraadet/samarbetsministrarna-mr-sam/norden-i-fokus/norden-i-fokus-sverige/ole-joergen-hanssen-oestfoldforskning/view

http://www.norden.org/sv/nordiska-ministerraadet/samarbetsministrarna-mr-sam/norden-i-fokus/norden-i-fokus-sverige/13.20-saeker-haallbarhetsdatum-borch.pdf/view

http://www.norden.org/sv/nordiska-ministerraadet/samarbetsministrarna-mr-sam/norden-i-fokus/norden-i-fokus-sverige/matvett/view

http://www.norden.org/sv/nordiska-ministerraadet/samarbetsministrarna-mr-sam/norden-i-fokus/norden-i-fokus-sverige/livsmedelsfoeretagen/view

http://www.norden.org/sv/nordiska-ministerraadet/samarbetsministrarna-mr-sam/norden-i-fokus/norden-i-fokus-sverige/louise-ungerth/view