107. Margot Wallström (Indlæg)

Herr ordförande! Ärade ledamöter! Det här är ett av mina favoritämnen, får jag lov att medge. Vi samarbetsministrar arbetar ständigt för att underlätta rörligheten mellan de nordiska länderna. Det tar avstamp i statsministrarnas vision om att Norden ska vara världens mest integrerade region. Vi bad generalsekreteraren att utarbeta ett förslag till överordnad handlingsplan för ökad mobilitet, och under våren 2018 fick ambassadör Ingvard Havnen i uppdrag att genomföra en utredning som underlag för denna handlingsplan. Havnens rapport och utkastet till handlingsplan skickas nu ut till samtliga sektorer för inspel och synpunkter. Sedan kommer generalsekreteraren i februari nästa år att lägga fram sitt slutliga förslag.
En väsentlig del i arbetet med att främja fri rörlighet i Norden är att eliminera gränshinder. Där har vi höjt ambitionsnivån genom att ge Gränshinderrådet ett nytt och förstärkt fyraårigt mandat från och med januari 2018 med målet att undanröja åtta till tolv gränshinder per år. Detta nya mandat ger rådets medlemmar större möjligheter att stärka samarbetet med oss samarbetsministrar och med sina nationella nätverk. Gränshinderrådet har redan överträffat detta nya mål för i år: 14 gränshinder har undanröjts. Det är förstås väldigt glädjande att se detta fina resultat.
En annan aspekt av denna bredare mobilitetsagenda är att arbeta förebyggande - att undvika att nya gränshinder uppstår. Under 2018 har Nordiska ministerrådet fortsatt dessa förebyggande insatser, som påbörjades 2015, på både nationell, nordisk och EU-nivå. Där har professor Inge Lorange Backer, som jag nämnde förut, och hans intressanta rapport om potentialen i Nordens lagstiftningssamarbete blivit ett viktigt bidrag. Under hösten har Nordiska ministerrådet också arrangerat ett socialförsäkringsseminarium med fokus på att korta handläggningstiderna i EU-ärenden och att förbättra kommunikationen mellan myndigheterna i Norden.
Nationella dialogmöten med arbetsmarknadens parter är en annan viktig del. Jag var med i det givande möte som arrangerades i Sverige 2017. Under dialogmötena var det två frågor som parterna ansåg som särskilt viktiga. Det var dels erkännande av branschreglerande yrkeskvalifikationer, dels en informationsportal för företag. Nu har en sådan informationsportal upprättats av Nordiska ministerrådet. Arbetet går alltså framåt. Under året har också sekretariatets gränshinderdatabas upparbetats i samarbete med ländernas fackdepartement. Denna databas ger Gränshinderrådet kvalitetssäkrat faktaunderlag för dess arbete och stärker samarbetet med de nationella departementen i gränshinderarbetet. Nu arbetar ju Gränshinderrådet endast pådrivande, så det är departement, myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra berörda intressenter som sitter på nycklarna för att lösa dessa hinder långsiktigt.
I det dagliga arbetet är det informationstjänsterna vid de nordiska gränserna som är centrala i att fånga upp och integrera gränshinder. De har under året rapporterat in ett flertal nya hinder till sekretariatet. Informationstjänsternas kanske viktigaste roll är att ge adekvat information till de nordbor som vill arbeta, bo eller driva företag i ett annat nordiskt land. Det är också glädjande att se hur de används av våra medborgare. De nordiska informationstjänsterna har haft 1,4 miljoner besökare digitalt och har varit i kontakt med 40 000 personer. En annan glädjande utveckling är det stora intresse som vi ser från andra regioner för det nordiska gränshinderarbetet. Det blir en modell för andra länder. EU-kommissionen har sammanställt en rapport om detta, och där lyfts det nordiska Gränshinderrådet fram som en förebild. Vi har också sett från Benelux- och Visegradländerna ett intresse för detta arbete.
Vi har anledning att vara nöjda, och det här har vi åstadkommit tillsammans. Jag rekommenderar till sist rapporten för läsning. Den finns att tillgå utanför lokalen.