Lägre ersättning vid föräldraledighet till följd av studiestöd från ”fel” land
Information
I alla nordiska länder är utgångspunkten att inkomsten före födseln styr vilken ersättning som ges vid föräldraledighet. I Island, Sverige och Finland kan dock även bosättning ge rätt till föräldrapenning i viss omfattning. Ländernas system är emellertid mycket olika när det gäller rätt till eller beräkningen av ersättning för personer som inte har haft någon inkomst omedelbart före födseln.
I Danmark, Island och Norge är rätten till ersättning vid föräldraledighet beroende av en anknytning till arbetsmarknaden och tidigare inkomst. Det finns inga regler om att perioder då någon studerar inte ska tas med när ersättningen beräknas. I Danmark kan studenter få extra studiestöd vid föräldraledighet. I Norge kan personer som får barn medan de deltar i utbildning få foreldrestipend från norska Lånekassen och ett engångsbidrag. Enligt isländsk rätt har studenter i Island och personer som är utanför arbetsmarknaden en bosättningsbaserad rätt till ett fast månadsbelopp vid föräldraledighet.
I Finland har studenter som har fått studiestöd från Finland under de fyra sista månaderna före perioden med föräldraledighet rätt till föräldradagpenning. Om studiestödet har betalats ut från ett annat land än Finland används studiestödet inte som grund för dagpenning. I Finland kan en person även få en bosättningsbaserad föräldrapenning på miniminivå om han eller hon inte har någon inkomst.
Föräldrapenningen i Sverige är delvis bosättningsbaserad, delvis arbetsbaserad. Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ligger till grund för beräkningen av flera svenska socialförsäkringsförmåner, bland annat delar av föräldrapenningen. SGI är kopplad till en fortlöpande inkomst från förvärvsarbete. I vissa situationer kan emellertid en försäkrad ha rätt till SGI trots att personen inte arbetar. Från den 1 juli 2018 har skydd av sjukpenninggrundande inkomst, förkortad SGI, utvidgats. Skydd för den sjukpenninggrundande inkomsten ska även gälla under tid då den försäkrade utan att få studiestöd bedriver studier på minst halvtid för vilka studiemedel får lämnas enligt studiestödslagen under förutsättning att studierna bedrivs på eftergymnasial nivå eller bedrivs från och med det andra kalenderhalvåret det år den försäkrade fyller 20 år. (prop. 2017/18:168).
Gränshindret motsvaras av nr B8 i rapporten "Gränshinder i Norden på social- och arbetsmarknadsområdet" (Nord 2012:002)
Problemet är löst i Sverige. Nya bestämmelser trädde i kraft 1 juli 2018 (Prop. 2017/18:168), vilka innebär att kravet att man uppbär studiemedel för att SGI ska omfattas av skydd är borttaget, se ny bestämmelse nedan. Innan bestämmelsen trädde ikraft innebar Försäkringskassans tillämpning att de med stöd av artikel 5 i förordning 883/2004 kunde beakta studiestöd från annat EU/EES-land vid bestämmande av en persons SGI-skydd, om förmånen har motsvarat förmån från Sverige.
26 kap. 11 § SFB:
”SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade bedriver studier, för vilka han eller hon får studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). SGI-skydd gäller även under tid då den försäkrade utan att få studiestöd bedriver studier på minst halvtid för vilka studiemedel får lämnas enligt studiestödslagen under förutsättning att studierna bedrivs på eftergymnasial nivå eller bedrivs från och med det andra kalenderhalvåret det år den försäkrade fyller 20 år”.
Studiestöd får under vissa förutsättningar lämnas för utlandsstudier. SGI-skyddet kommer därför även gälla för utlandsstudier som berättigar till studiestöd. I princip är det redan en uppgift för Försäkringskassan att pröva om en försäkrad bedriver sådana studier, eftersom den som studerar utomlands på en studiestödsberättigande utbildning ska anses vara fortsatt bosatt i Sverige och kunna få bosättningsbaserade förmåner från Sverige (5 kap. 7 § SFB).