Almedalen: Tyska lärdomar för nordisk jobbintegration?
Är Tyskland den bästa förebilden för Norden – det EU-land som har lägst arbetslöshet och som tog emot över en miljon flyktingar i fjol?
Frågan debatterades i Nordens tält i Almedalen där Thorben Albrecht från tyska arbetsmarknadsdepartementet jämförde sin verklighet med den svenska kollegan Erik Nilsson. I debatten deltog även Svenskt Näringsliv och TCO som båda nyligen publicerat utredningar om den tyska arbetsmarknadsreformen – och kommit till helt olika slutsatser.
Tyskland vill undvika att nyanlända fastnar med lågavlönade jobb
Thorben Albrecht beskrev situationen i Tyskland just nu, där en fjärdedel av de nyanlända är mellan 18 och 25 år, en grupp unga människor som snabbt vill ha jobb för att kunna skicka hem pengar till sina familjer.
- Det vore verkligen fel att låta dem gå till den mer okvalificerade arbetsmarknaden inom bygg och restaurang. Vi måste anstränga oss för att utbilda dem för kvalificerade jobb, sa han.
Att erbjuda nyanlända språkundervisning redan under asylprocessen, att ta reda på vilka kvalifikationer de har och att erbjuda inträdesjobb tidigt – det är tre centrala moment i Tysklands integrationspolitik, förklarade Thorben Albrecht.
Tyskland har begränsat inträdesjobben till 18 månader, för att minska risken att människor fastnar i ett lågavlönat yrkesliv.
- Jag tror att hela arbetsmarknaden är på väg bort från lågkvalificerade jobb, sa Thorben Albrecht.
Svårt hitta jobb för nyanlända i Sveriges mindre kommuner
Erik Nilsson beskrev hur många av de nyanlända i Sverige kommer till mindre kommuner utanför storstadsområdena, och att det där är svårare för dem att få jobb.
Svårast är det för de nyanlända kvinnorna.
En av styrkorna med den nordiska arbetsmarknadsmodellen är att den är så flexibel. Även i en helt ny situation med ett stort antal nyanlända kan vi hitta lösningar.- I Sverige måste vi bli mycket bättre på att erbjuda kombinerad språkutbildning och arbetspraktik, och bygga ut vuxenutbildningen, sa Erik Nilsson.
Förändrade regelverk kan ge nya svenska bemanningsjobb
Edward Hamilton, Svenskt Näringsliv, sa att en stor del av det tyska jobbundret beror på att landet gett invandrare och flyktingar bättre förutsättningar att integreras på arbetsmarknaden.
- Bemanningsbranschen i Tyskland har varit en viktig språngbräda för unga och utrikesfödda. I Sverige finns en potential på 50 000-70 000 nya bemanningsjobb om man förändrar regelverket, sa Edward Hamilton.
I sin färska rapport ”Så vann Tyskland EM-guldet i jobbskapande – lärdomar för Sverige” berömmer Edward Hamilton Hartz-reformerna där Tyskland genom ”mini-jobs”, lönemoderation och förändrade socialförsäkringar kom till rätta med struktur-arbetslöshet.
Ny svensk asylpolitik kan trycka ut nyanlända i lågkvalificerade jobb
Fackförbundet TCO skriver i sin färska rapport ”Flawed Role Model? The economic performance of Germany and Sweden” att Hartz-reformen inte ledde till fler riktiga jobb. Tyskland sänkte arbetstiden och delade på jobben, vilket gav fler sysselsatta och en hög andel arbetande fattiga.
Den vägen ska Sverige inte gå, sa TCO:s Åsa Odin Ekman.
Den svenska asylpolitiken, med försämrad rätt till familjeåterförening och tillfälliga uppehållstillstånd är en usel arbetsmarknadspolitik, anser hon.
- Nyanlända läkare och civilingenjörer förlorar drivkraften att satsa på långsiktiga etableringsinsatser som ger dem jobb i sitt yrke. Vi trycker ut folk i lågkvalificerade jobb. Vi borde fokusera på att tillvara kompetensen hos de som kommer till Sverige, sa Åsa Odin Ekman och tillade:
- En av styrkorna med den nordiska arbetsmarknadsmodellen är att den är så flexibel. Även i en helt ny situation med ett stort antal nyanlända kan vi hitta lösningar.
