Ewa Björling (Hovedindlæg)

Herr president! Jag har ombetts att å det svenska Finansdepartementets vägnar redogöra för de svenska skattereglerna för pensionärer från de andra nordiska länderna som bosätter sig i Sverige.

Det nordiska skatteavtalet ändrades 2008 med förändringar som trädde i kraft den 1 januari 2009. Beträffande beskattningen av pensioner innebar ändringarna att man bytte metod för att undanröja dubbelbeskattning. Man övergick från den så kallade undantagandemetoden till avräkning. Den tidigare undantagandemetoden innebar att pensionerna endast beskattades i utbetalarlandet. Därefter undantogs pensionerna helt från beskattning i bosättningslandet. Efter ändringen är inte längre bosättningslandet förhindrat att också beskatta pensionerna, men man måste då undanröja dubbelbeskattning genom att avräkna den skatt som har erlagts i utbetalarlandet.

Det var inte Sverige som tog initiativet till att ändra de aktuella reglerna, men då övriga nordiska länder stödde en övergång till avräkning accepterade Sverige detta. Avräkning är vidare en internationellt vedertagen metod för att undvika dubbelbeskattning och den metod som Sverige använder sig av i sin interna lagstiftning i dag.

Principiellt medförde ändringen att pensionärer som bor i ett nordiskt land och som får sin pension från ett annat nordiskt land nu beskattas på samma nivå som pensionärer i allmänhet i landet där man bor. I samband med övergången till de nya reglerna bedömde dock den svenska regeringen att pensionärer i Sverige som under en längre tid inrättat sig efter en viss beskattningsnivå skulle drabbas särskilt hårt om denna nivå till följd av ändringen skulle komma att höjas.

Av detta skäl infördes en undantagsregel för personer som vid ändringsprotokollets undertecknande, det vill säga den 4 april 2008, var bosatta i Sverige och fick sin pension från ett annat nordiskt land. För dessa personer tillämpas de gamla reglerna med undantagandemetoden så länge som dessa personer utan avbrott bor i Sverige. I de fallen beskattas alltså pensionerna fortsatt endast i utbetalningslandet.

Som ni säkert känner till finns det tyvärr fall där beskattningen inte har blivit rätt från början och där vissa i efterhand har fått sina deklarationer ändrade. Detta har uppmärksammats i brev, via frågor som har ställts av svenska och nordiska parlamentariker och i medierna. Det här är givetvis mycket beklagligt.

Den svenska regeringen har varit mån om att få en så tydlig bild som möjligt av vad som har skett i samband med övergången till de nya reglerna. Baserat på den information som har varit tillgänglig har finansminister Anders Borg och andra företrädare för regeringen och Finansdepartementet besvarat de frågor som har ställts. Enligt den information som vi har fått och som tidigare har redovisats har det inte framkommit något som tyder på att det svenska Skatteverket generellt har lämnat felaktig information i till exempel sitt externa eller interna informationsmaterial.

Den grupp pensionärer som har drabbats ska även ha varit förhållandevis begränsad. Det gör givetvis inte de berättelser som vi har nåtts av mindre beklämmande. Den information vi har är att ett tiotal personer har vänt sig till Skatteverket med krav på skadestånd där de hävdar att felaktig information ska ha lämnats i deras enskilda fall. Att avgöra huruvida det i dessa fall har lämnats felaktig information är en fråga för rättsväsendet att bedöma. I Sverige kan skadestånd begäras inom ramen för statens frivilliga skadereglering. Det går också att föra en skadeståndstalan i allmän domstol, vilket kan göras även om man har fått avslag från Skatteverket.

Regeringen saknar kännedom om huruvida det förs sådana processer i domstolarna, men det kan vara värt att notera att regeringen enligt den svenska lagstiftningen inte får ta ställning i enskilda fall som prövas av domstolar och myndigheter.