Hans Wallmark (Replik)

Tietoja

Speech type
Vastauspuheenvuoro
Speech number
194
Person
Speaker role
Præsidiets talsperson
Date

Herr mötespresident! Jag talar på vägnar av presidiet för Nordiska rådet och vill kommentera samarbetsministerns inledning.

Inledningsvis kan man säga att det reformarbete som Nordiska ministerrådet via Dagfinn Høybråten har inlett också har stimulerat oss i Nordiska rådet att inleda vårt eget reformarbete under ledning av rådsdirektör Britt Bohlin. Vi har också olika förslag, i stort och smått, om hur vi skulle kunna förändra våra arbetsformer, just för det som besjälar både Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet, nämligen hur vi kan skapa maximal nordisk nytta för våra medborgare. Då är det viktigt och värdefullt att vi ser över våra egna arbetsformer.

I det tidigare anförandet berördes också budgetprocessen, och då vill jag understryka det vi sade från presidiet i förhållande till de nordiska samarbetsministrarna i går, nämligen att det har funnits en kritik mot budgetprocesserna och att parlamentarikerna inte vill se sig som ett rundningsmärke utan vill ha en direktkontakt mellan parlamentarikerna och ministrarna, och inte via tjänstemän. Det är en kritik som säkerligen kan framföras av fler härifrån talarstolen. Jag noterade att samarbetsministrarna noterade vår kritik och utgår ifrån att det kommer att leda till att någonting händer.

Jag tycker också att det är bra att vi fördjupar kontakterna mellan Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet. Ett arbetssätt att göra det är den här typen av rapporter som vi nu har haft, med Stoltenbergrapporten för några år sedan som beställdes av utrikesministrarna och som har följts av Könbergrapporten. Jag tror att det är bra att vi har den typen av faktaunderlag som grund för de diskussioner vi för, och utifrån den diskussion som vi för mellan Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet kan vi sedan bredda den till hela det omkringliggande samhället. Det handlar både om inre och yttre säkerhet, som i Stoltenbergrapporten, och om sociala frågor, som i Könbergrapporten.

President! I går berörde Alexander Stubb detta med Nordic branding i sitt anförande. Jag tycker att det är intressant, och jag tror att det också är föremål för gemensamt samarbete. Det jag skulle vilja se är mer att vi blir en nordisk arena, inte bara för oss 87 ledamöter och dem som företräder regeringarna utan för alla 25 miljoner nordbor. Då är det viktigt att involvera inte bara politiker utan också det civila samhället, näringsliv och fackföreningar, just att vi kan föra olika former av samtal. Då är det bra att vi har den typen av samtalsdokument som till exempel Könbergrapporten och Stoltenbergrapporten.

Herr president! Avslutningsvis tror jag också att det vi kommer att debattera i nästa omgång, nämligen gränshinder, är centralt. Jag vill vidhålla att vi från Nordiska rådet tycker att just detta att ta bort gränshinder är själva lackmustestet på hur det nordiska samarbetet fungerar. Därför är det viktigt att vi går vidare med arbetet med att ta bort gränshinder. Jag tycker att det är utmärkt att vi nu har den här rapporten med 28 konkreta gränshinder som man kan göra någonting åt. Det arbetet måste fortsätta. Mina vänner! Det är lackmustestet på den nordiska nyttan.