Kai Alajoki (Hovedindlæg)

Tietoja

Speech type
Varsinainen puheenvuoro
Speech number
204
Speaker role
Ungdommens Nordiske Råds præsident
Date

Ärade president, bästa ledamöter i Nordiska rådet! Jag heter Kai Alajoki och är president för Ungdomens Nordiska råd. Under förra helgen har jag och ett åttiotal andra ungdomspolitiker dryftat olika politiska och nordiska frågor. I Ungdomens Nordiska råd skapar vi kontakter över parti- och landsgränserna samt utarbetar gemensamma lösningar på framtidens problem.

Temat för Nordiska rådets session i år är samarbetet inom utbildning, integration och arbetsmarknad. Det gläder mig att Nordiska rådet vill fästa uppmärksamhet vid och skapa debatt kring dessa också för oss unga viktiga teman. Många av oss nordiska ungdomar upplever nämligen att arbetsmarknadssituationen i dag är osäker. Det finns inga garantier för att man får ett jobb, trots att man har skaffat sig en utbildning i världsklass.

Ett annat problem som berör oss unga är utanförskap – tiotusentals ungdomar riskerar att marginaliseras och hamna utanför både arbetsmarknaden och utbildningssystemet. Dessa utmaningar är gemensamma för alla nordiska länder – därför ska vi också försöka finna lösningar tillsammans. Det som fungerar i Finland kan också fungera i Danmark och vice versa.

Hur ska det nordiska samarbetet inom utbildning, integration och arbetsmarknad lyftas till nästa nivå? lydde alltså frågan som vi sökte svar på i går – och inte bara i går, utan egentligen hela tiden i Nordiska rådets arbete. Dessa teman diskuterades också på Ungdomens Nordiska råds session.

När det gäller utbildning vill vi gärna se ett utökat samarbete mellan nordiska skolor. Vi vill att det ska vara lättare att åka på utbyte till ett annat nordiskt land redan på andra stadiet. Vi vill också att de nordiska ungdomarna kommer i kontakt med varandra via utbildningssystemet, till exempel genom vänskoleverksamhet. På detta sätt blir det naturligt att samarbeta med sina nordiska grannar redan från en tidig ålder, och samtidigt förstärker vi grannspråksförståelsen i Norden.

Det bör också vara lättare än i dag att söka studieplats vid en annan nordisk högskola. För att en högskola i ett annat nordiskt land skulle vara ett reellt alternativ, föreslår vi att de nordiska länderna skapar en gemensam ansökningsportal, så att man med en och samma blankett kan söka studieplats i Århus, i Stockholm och i Uleåborg. I dagens läge uppmuntras studerande inte ens att överväga att söka en studieplats i något annat nordiskt land. I ett gemensamt ansökningssystem kunde den sökande bättre jämföra studieutbudet vid nordiska högskolor och på basis av det fatta beslut om var man vill studera.

Bästa nordiska vänner! Sessionens andra tema är samarbetet inom integration. Alla nordiska länder gör viktiga insatser när de stärker integrationsprocesserna i Norden. Integrationsprocesserna strävar till att skapa hela samhällen, där alla, även de nya samhällsmedlemmarna, är en aktiv och integrerad del av samhället. Den nordiska samhällsmodellen bygger på tanken att alla deltar och det råder hög grad av tillit mellan samhällsmedlemmarna.

Men det gäller att inte dra alla över samma kam. Därför bör integrationen ta hänsyn till invandrarens utbildningsbakgrund och vara anpassad till dennes individuella behov. Ett exempel på misslyckad integration är det faktum att många högutbildade invandrare aldrig får ett jobb som motsvarar deras faktiska utbildning och kompetens. De nordiska länderna kunde också stärka sitt samarbete inom integrationspolitiken genom att grunda en arbetsgrupp för att utbyta erfarenheter och utveckla integrationsprocessen.

Det tredje temat är samarbetet inom arbetsmarknadspolitiken. Vi värdesätter högt det samarbete som redan sker för att främja arbetskraftens rörlighet mellan de nordiska länderna. Men för att dörren till de otaliga möjligheternas Norden verkligen skulle stå öppen för alla behöver vi konkreta verktyg som de nordiska medborgarna enkelt kan använda sig av. Ett av våra förslag att utveckla det nordiska samarbetet inom arbetsmarknaden är att grunda en nordisk jobbportal – alltså en webbsida med lediga arbetsplatser i alla nordiska länder. Då skulle den nordiska arbetsmarknaden i princip vara bara ett klick borta.

Men för att alla dessa förslag ska bli verklighet bör det finnas politisk vilja att satsa på dessa projekt –  såväl här i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, som i de nationella pariamenten. Det är därför jag önskar, bästa nordiska parlamentariker och ministrar, att ni är öppna för nya idéer och för dem vidare. Att satsa på involvering av unga i det nordiska och att lyssna på de ungas åsikter är förutsättningen för att det nordiska samarbetet ska kännas angeläget också för kommande generationer.

Tack för ordet och fortsatt god session!