Cecilie Tenfjord-Toftby (Hovedindlæg)

Fru president! Ärade församling! Under de senaste 20 åren har den nordiska mode- och konfektionsindustrin utvecklats från huvudsakligen produktionsinriktad textilindustri till export, kunskap och design. Sverige är hem för det största kommersiella modehuset. I Danmark är textil den fjärde största exportindustrin. Norge är ledande när det gäller högteknologi. Finland är känt för funktionell design och teknisk expertis. Island har en unik tradition av att kombinera innovation med kultur i designprocessen.

2008 bildades Nordens modeassociation, som är ett samarbetsorgan för den nordiska modebranschen. Samarbetet har främst resulterat i ett projekt vars syfte är att utnyttja de nordiska ländernas olika kunskaper. Projektet, som också behandlar aktuella hållbarhetsutmaningar, går under beteckningen Ny nordisk mote. Man arbetar i projektet utifrån grön tillväxt, det vill säga med fokus på utbildning, kompetens och ett ökat fokus på textilavfall och producentansvar.

Ett av de största hindren för att nå målen inom nordisk hållbarhet i modeindustrin är ett kunskapsunderskott. Det handlar om uppköparens kunskap och relation till leverantören, butikspersonalens kunskap om varan de säljer och min kunskap som konsument om den vara jag köper. Det är klart att design, val av material, stil, färg och tryck har en avgörande betydelse för plaggets miljöpåverkan både där det produceras och där det konsumeras. Vi behöver därför både som producenter och konsumenter öka vår kunskapsnivå om de kläder som vi bär.

Ett annat problem är slit- och slängmentailteten. Varje år slänger medborgare i Norden flera kilo kläder. I mitt hemland slänger vi åtta kg kläder varje år. Endast 20 procent samlas in till återvinning. Resten går till förbränning som hushållsavfall. Vi behöver ändra vår syn på våra kasserade kläder. Kasserade kläder är nämligen en resurs, och inom en snar framtid kommer värdet av de kasserade klädernas fibrer att höjas väsentligt.

Välutvecklade och användbara återvinningsanläggningar bör inrättas. Vi har i den här församlingen i många år arbetat med ett gemensamt nordiskt pantsystem för burkar och flaskor. Nu kommer vi också med idén om ett samarbete inom Norden om ett pantsystem för kläder. I min egen hemstad Borås har vi en forskare som just nu forskar på hur man kan använda kläder till att producera till exempel biogas.

Intresset för nordisk modedesign är ökande i världen. När branschen nu tar ett steg för att öka medvetenheten och kunskapsnivån om hållbarheten i den här branschen är det näringsutskottets uppfattning att Nordiska rådet bör stödja detta initiativ. Därför föreslår näringsutskottet att vi ska utveckla och igångsätta ett gemensamt fortbildningserbjudande för designer, företagsutvecklare och inköpare, att vi ska också koordinera en insats till förmån för ett gemensamt nordiskt återvinningsprogram, och att vi utvecklar ett gemensamt exportinitiativ för nytt nordiskt och hållbart mode.