Maria Stenberg (Hovedindlæg)

Herr ordförande! Nordiska vänner! Det är bra att det svenska ordförandeskapet har prioriterat kampen mot ungdomsarbetslösheten under sitt ordförandeår. Rapporter, konferenser och best practice är också bra, men det tycks inte bita, i alla fall inte hemma i Sverige. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande skyhög. Många unga startar sitt vuxenliv i arbetslöshet. Det är inte en bra start, inte för någon enda ung människa oavsett i vilket nordiskt land den starten erbjuds. Det går ju att göra så mycket mer.

Att satsa resurser på arbetsmarknadsutbildning ger fler chanser och möjligheter att plugga upp sina gymnasiebetyg och hjälp att skaffa sig nätverk inom praktik. Det går att inse att vi är en åldrande befolkning i Norden och att vår gemensamma välfärd kräver nya medarbetare. Det skulle vara jättebra om unga fick lära av äldre, erfaren arbetskraft genom ett arbetsplatslärande och traineeplatser. Det går att satsa mer på studievägledarna i skolan och ge arbetsgivarna möjligheter att ta emot praktikanter under ordnade förhållanden.

Det går också att ge unga i Norden ett löfte, en garanti, om att vi inte tänker lämna någon ung människa utan jobb, utbildning eller praktik. Nordjobb, som samarbetsministern tog upp, är ett lysande nordiskt initiativ, som nu har fått en ny innebörd i några svenska kommuner, den så kallade Jobbresan. Det är en utveckling av Nordjobb som jag tycker verkar vara väldigt bra, där unga arbetslösa svenskar får hjälp att framför allt söka jobb här i Oslo. Jag besökte ett gäng unga arbetslösa i Söderhamns kommun, och de var på väg till Oslo för att genomföra sina första anställningsintervjuer. Den glädje som de uppvisade går inte att beskriva. Här har det nordiska samarbetet på ett konkret och tydligt sätt gjort skillnad för arbetslösa ungdomar.

Tyvärr har Jobbresans finansiering strandat i budgetförhandlingarna, och det känns inte riktigt bra. Här fanns ett gott exempel på hur nordiskt samarbete och finansiering faktiskt gjorde skillnad i unga människors liv. Jag tycker att det känns tragiskt att vi i budgetförhandlingarna inte lyckades få fram en finansiering för Jobbresan, som då var en utveckling av Nordjobb. Jag är inte helt säker på varför vi strandade i budgetförhandlingarna, men det känns enligt mitt sätt att se på det rätt tragiskt.