Hans Wallmark (Svar på replik)

Tack för det! Det är precis som Håkan Svenneling konstaterar: Jag söker fler vänner. Det är alldeles korrekt. Sedan tycker jag att det är notabelt att man på det här sättet sågar en enmansutredare. Jag tycker att den utredning som har lagts fram förtjänar respekt, och den förtjänar också att läsas.

Utredaren konstaterar: Dessa omfattande samarbeten, som alltså Sverige har genomfört, i kombination med vår egen solidaritetsförklaring bringar oss så nära NATO att vi knappast kan undgå att identifieras med alliansen utan att få vare sig den effekt av samarbetet eller det solidariska skydd som ett medlemskap skulle innebära. Jag tycker att det är värt att reflektera kring detta. Vi står så nära och är med i så mycket, och det är i grunden bra. Vi bär så många förpliktelser och så mycket ansvar, men vi har inte de yttersta fördelar som medlemskapet i form av artikel fem innebär. Det förtjänar att diskuteras.

Jag önskar att Håkan och jag kan föra denna diskussion också i Sveriges riksdag. Jag vet vad jag långsiktigt vill, och jag kan på Håkans replik ana vad han inte vill. Jag tycker ändå att vi måste kunna diskutera detta och också problematisera det. Det menar jag att utredningen har gjort, och därför tycker jag också att den förtjänar respekt.

Sedan är det en synpunkt jag inte delar, och jag vill understryka hur viktigt det är att inte dela den: Sveriges val av säkerhetspolitisk väg ska alltid ske i Stockholm och Sverige, inte med någon sidoblick på ett grannland, hur mycket vi än tycker om det – oavsett om det är Norge eller Finland – och allraminst med en blick riktad österut. Beslutet fattas i Sverige och i Sveriges riksdag i Stockholm, inte någon annanstans!