Åsa Regnér (Indlæg)

God förmiddag! Jag vill börja med att säga att jag ersätter min isländska kollega Eygló Harðardóttir, som har fått förhinder att vara här. Det kommer sannolikt att begränsa min förmåga att svara på frågor.

Kära president! Nordiska ministerrådet avger årligen en redogörelse över arbetet med jämställdhetsintegrering till Nordiska rådet. I år har Nordiska ministerrådet samarbetat om jämställdhetsfrågor i 40 år. Under dessa 40 år har vi utbytt erfarenheter och kunskap, och vi har stött varandra i främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män och flickor och pojkar. I internationell jämförelse har vi nått långt i Norden, och vi har haft stor nytta av vårt samarbete. Jämställdhet är också en central del av vårt nordiska varumärke. När FN:s kvinnokommission årligen samlas är det många som vill höra nordiska exempel på hur vi kan arbeta för ett mer jämställt samhälle.

I augusti i Reykjavik hölls en jubileumskonferens. En av de viktigaste frågorna som diskuterades där var män och jämställdhet. Vi har kommit en bit på väg med att involvera män och pojkar i jämställdhetsarbetet, och i Norden kan vi vara stolta över det mansperspektiv vi har i detta arbete. Men fortfarande behöver vi arbeta mer för att få bättre resultat.

Ministerrådet för jämställdhet har i år lagt stort fokus på jämställdhet på arbetsmarknaden. Varför är det till exempel i högre grad kvinnor än män som arbetar deltid, och vad har det för konsekvenser? I november får vi ta del av slutrapporten till projektet Deltid, kön och ekonomisk fördelning vid en konferens i Reykjavik den 12–13 november, där också lika lön ska diskuteras. Tidigare i år lyftes jämställdhet på arbetsmarknaden i Västnorden upp vid ett seminarium i Torshamn. Jag vill också nämna Nordiskt forum, som gick av stapeln i Malmö i juni, där kvinnorörelsen i de nordiska länderna lade upp en tvärnordisk diskussion om jämställdhet.

Jämställdhet främjas inte enbart genom insatser som Nordiska ministerrådets jämställdhetsenhet gör genom sina handlingar och aktiviteter. Jämställdhetsintegreringsarbetet inom Nordiska ministerrådet har pågått sedan 1997, och sedan år 2000 har alla sektorer ansvar för att främja jämställdhet inom sina verksamhetsområden. I praktiken betyder det att alla sektorer ska ställa upp jämställdhetsmål och/eller identifiera relevanta jämställdhetsperspektiv inom sitt område. I fjol kunde det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet redogöra för en vitaliseringsinsats för jämställdhetsintegreringsarbetet i ministerrådet, och i år har sektorerna arbetat med att följa upp förra årets diskussioner.

När vi fattar beslut behöver vi tänka på vilka konsekvenser de har för kvinnor och män och flickor och pojkar. Om vi inte beaktar detta finns det stor risk att vi inte lyckas nå våra mål eller att vi får helt eller delvis felaktiga resultat. Vi måste alla därför vara aktiva och ta ansvar. I arbetet ska vi inte heller glömma att kvinnor och män inte är homogena grupper.

Jämställdhetsintegrering är en fortlöpande process som kräver långsiktigt arbete. Tydliga målsättningar och problemformuleringar hjälper oss i detta arbete i att fokusera på de perspektiv som är mest relevanta för en specifik sektor. Men ofta behövs ett förarbete för att vi ska få reda på vad som är relevant för just oss. Miljösektorn och utbildnings- och forskningssektorn i Nordiska ministerrådet genomför ett sådant förarbete. Dessa två sektorer har satt i gång litteraturstudier som ska fungera som utgångspunkt för beslut om vilka särskilda jämställdhetsperspektiv som är relevanta för de här områdena.

Avslutningsvis vill jag gärna konstatera att vi behöver uppmärksamma jämställdhetsfrågor på bred front för att verkligen flytta våra positioner framåt. Norden ska utgöra ett bra ställe för människor att leva i vare sig vi är kvinnor eller män, flickor eller pojkar. Vi främjar jämställdhet genom att aktivt tänka in jämställdhet i allt vårt arbete.