Paula Bieler (Indlæg)

Här kommer en medlem i medborgar- och konsumentutskottet som inte riktigt delar den inställning som har förts fram hittills.

Självfallet är jämställdhetsarbete mycket viktigt, och självfallet är jag oerhört stolt över hur långt vi har hunnit och var vi befinner oss i de nordiska länderna. Däremot finns det vissa skrivningar i redogörelsen, som kom fram här, och vissa skrivningar i det program som vi nu ska anta som gör mig lite oroad.

Ett sådant exempel är när man pratar om motståndet mot jämställdhet och könsbaserade hatyttringar. Självfallet ska vi se till att det inte finns ett sådant motstånd. Men man problematiserar att det finns en diskussion kring vad som menas med jämställdhet och vilka som gynnas eller missgynnas. Man hävdar att det till största delen beror på fördomar.

Där vill jag skarpt säga att det faktiskt finns många problem som glöms bort. När man pratar om våld i nära relationer glömmer man ofta bort eller till och med förlöjligar exempelvis när män utsätts för våld av kvinnor i sina relationer därför att det inte stämmer in i normen och då är okej.

Jag reagerar också på att man pratar om att vi ska motverka löneskillnaderna genom att få in fler män i kvinnodominerade yrken. För mig är det inte relevant att räkna kön, hur många män och hur många kvinnor som finns på varje plats. Det som är relevant är vilka villkor vi har. Att säga att det vore en jämställdhetsvinst att lönen går upp för kvinnor bara genom att få fler män i de branscher som kvinnor i högre grad väljer ser jag som en jämställdhetsförlust. Vi ska klara av att få bra lön för att man värdesätter det arbete vi gör, inte för att det finns fler män.

Det finns alltså skrivningar i detta program som jag önskar att man hade analyserat lite mer och där man hade tagit fler steg. Jag hoppas att vi kan få en mer vitaliserad debatt och diskussion kring vad jämställdhet innebär. Är det vad vi för in? Är det vilka möjligheter vi har? Eller tittar vi bara på utfall? Räknar vi bara kön?