Paula Bieler (Indlæg)

Fru president! Vägen till helvetet är kantad av goda intentioner. När vi diskuterar flyktingsituationen världen över, och kanske framför allt den situation Norden och Europa står inför just nu, hör vi ofta att det är många som hävdar att de misslyckats med att förutse vad som kommer att hända. Jag skulle snarare säga att de har misslyckats med att lyssna på alla oss som under åratal har sagt att den politik som förs kommer att leda till just den situation vi har i dag. Det är en situation där människor i desperation söker sig till Europa och Norden på olagliga vägar, därför att de prioriteringar vi har gjort gör det till den enda vägen till ett bättre liv.

Vi har årligen i Sverige tagit från biståndsbudgeten till mottagning av asylsökande i Sverige. De kostnader vi har för asylmottagande i Sverige de närmaste åren skulle ensamma kunna täcka hela UNHCR:s budget. Det räcker inte att se till intentionerna med en politik för att bedöma om den är god eller dålig; man måste se till konsekvenserna. Jag tog upp detta under sessionseventet, jag tog upp det under frågestunden i går och jag kommer säkerligen att ta upp det under den internationella debatten senare också.

Som jag ser det har vi huvudsakligen två vägar att gå. Vi kan antingen välja att sluta oss och se till situationen här: Vilka kommer hit? Hur ska vi göra det bra för oss och för dem som har tagit sig hit, oavsett hur de tagit sig hit? Frågan gäller även varför de skulle ha mer rätt till hjälp än dem som befinner sig i nöd på andra platser.

Det andra alternativet är att lyfta perspektivet – se på hela jorden, se till dem som befinner sig i akut nöd och se till det faktum att människor i dag flyr från säkerhet. De flyr från flyktingläger, från liv under UNHCR:s försorg, därför att UNHCR saknar resurser.

Jag menar att vi inte bara ska satsa på bistånd. Vi kan också satsa på investeringar. Vi kan bygga sjukhus i exempelvis Iran, som vi vet att människor flyr ifrån. Det skulle vara en win-win-situation inte bara för flyktingarna eller för oss som investerar utan även för dessa länder, som skulle ha kvar säkerhet och bra institutioner när akuta kriser är över och personer på flykt kan återvända.