Nina Fellman (Indlæg)

Tack så mycket, herr president! Nordiska ministerrådets strategi för hållbar utveckling ”Ett gott liv i ett hållbart Norden” trädde i kraft den 2 januari 2013. Det här är andra gången Nordiska ministerrådet redogör för implementeringen av strategin som täcker åren 2016-2017. Hållbarhetsstrategin bygger på att all vår nordiska verksamhet ska ha ett integrerat hållbarhetsperspektiv och att främja hållbar utveckling inom fem nyckerområden: den nordiska välfärdsmodellen, livskraftiga ekosystem, ett förändrat klimat, ett hållbart utnyttjande av jordens resurser samt utbildning, forskning och innovation. Inga små saker.

Vi samarbetsministrar har ett anslag för hållbar utveckling på 3 miljoner danska kronor per år. Strategin sträcker sig ända fram till 2025, och det är ett gemensamt ansvar för alla fackministerråd att genomföra det här programmet. För två år sedan enades världens nationer om en ny global hållbarhetsagenda, Agenda 2030, och alla nordiska länder har förbundit sig till detta arbete. Därför valde vi samarbetsministrar förra året att påbörja ett arbete som ska säkra att ministerrådets verksamhet bidrar till att agendan uppfylls. Ett nytt nordiskt program för Agenda 2030 har tagits fram och resulterat i ”Generation 2030” som godkändes av samarbetsministrarna den 5 september 2017, och kommer att läggas fram som ett ministerrådsförslag här på sessionen.

Från samarbetsministrarnas sida har vi varit uppmärksamma på hur man i fortsättningen kan arbeta parallelt med både hållbarhetsstrategin och Agenda 2030. Vi ser progammet ”Generation 2030” som ett viktigt förenande led. Vi kan också se att Nordiska ministerrådets verksamhet redan i dag är långt i linje med Agenda 2030. För att säkra att arbetet också synliggörs i den nordiska hållbarhetsstrategin har vi beslutat att genomföra en teknisk revidering av den nuvarande strategin, och vi ser fram emot en god dialog med Nordiska rådet i den processen.

Agenda 2030 och de 17 hållbarhetsmålen är en lysande möjlighet för Norden. Det kan vara en spegel som hjälper oss att betrakta våra egna nordiska samhällen med lite nyktra ögon. Därför är det glädjande att det nordiska samarbetet i och med förslaget i programmet ”Generation 2030” har modet att också lyfta fram de områden där Norden har utmaningar och behov till fortsatt utveckling. Vi vet alla att det tolfte målet i Agenda 2030, hållbar konsumtion och produktion, är det mål där Norden har mest kvar att göra fram till 2030. Förslaget till ”Generation 2030” kommer att bidra till att Norden lägger extra fokus på den frågan, och det är en klarsynthet som jag tycker att är hoppingivande.

De senaste två åren har Nordiska ministerrådet fortsatt säkra att all verksamhet har ett integrerat hållbarhetsperspektiv. Det har lyfts fram i ministerrådets moderniseringsprocess, vilket innebär att integrering av hållbar utveckling nu ska lyftas fram i alla styrande dokument. Från samarbetsministrarnas sida är vi uppmärksamma på att ministerrådet kontinuerligt fortsätter arbeta med detta, och att man framöver fokuserar på att arbeta på ett integrerat sätt med Agenda 2030.

Jag vill också nämna arbetet med de nordiska hållbarhetsindikatiorerna som ger en bild av våra länders och regionernas utveckling inom fokusområdena. Indikatorerna används årligen av 16 000 användare i Norden, och det är väldigt positivt. Samtidigt är det ju nödvändigt att säkra att indikatorerna är så relevanta som möjligt, och därför har vi inlett ett arbete om hur de i framtiden också ska vara relevanta ur ett 2030-perspektiv.

Vi samarbetsministrar ser en stor potential för Norden att ta på sig den globala ledartröjan i arbetet med hållbar utveckling. Det gör vi bäst genom ett starkt och också ärligt fokus på de här områdena, där vi som länder fortfarande måste utvecklas, och det kommer att bli vårt fokus i det fortsatta samarbetet.

Sammantaget är således Agenda 2030 en möjlighet för oss att förädla de nordiska länderna och självstyrelserna. Det nordiska samarbetet har en synnerligen väsentlig roll att spela i det arbetet. På Åland har vi lyckats etablera en hållbar och medborgarförankrad vision för vårt samhälle, och nyckeln till framgången och det nordiska guldet, tilliten, är en kombination av handlingskraftig gräsrotsrörelse och lyhört etablissemang. Vi tror att det med ”Generation 2030” finns grundstrukturer på plats för att kunna etablera en hållar och medborgarförankrad vision för Norden, som i sin tur skulle kunna ha kraft att påverka EU i en liknande riktning. Här kan Finlands EU-ordförandeskap hösten 2019 vara en central pusselbit. Tack.