Stärkt position för finskan och isländskan i Nordiska rådet
I beslutsmotiveringarna lyfter Nordiska rådet fram demokrati och jämlikhet, och understryker särskilt att alla parlamentariker skall ha möjlighet att uttrycka sig både i tal och skrift på sitt eget språk. Också i den nuvarande arbetsordningen från år 2012 definieras alla språken som likvärdiga, men de finländska och isländska ledamöterna har upplevt situationen som orättvis. Dagens beslut att ge alla språken officiell status förutsätter att arbetsordningen skrivs om.
Maarit Feldt-Ranta från Finland är nöjd.
-Jag är glad att vi har kommit vidare i den här saken. Det är en viktig likvärdighetsprincip att alla nationalspråken är officiella språk inom rådet.
Träder i kraft från år 2020
Tolkning till och från finska och isländska arrangeras redan nu vid behov på alla rådets möten. Alla centrala dokument översätts till finska och isländska. Behovet av tolkning har ökat betydligt under de senaste åren, vilket medför en kontinuerlig kostnadsökning. I rådets beslut konstateras att de budgetmässiga konsekvenserna av nyordningen ytterligare behöver förtydligas, vilket gör att förändringen kan träda i kraft först från början av 2020. Som en del av förberedelserna vill rådet också utreda om man i framtiden kunde ta i bruk distanstolkning, och på det sättet eventuellt få ner utgifterna.
Arbetsspråken inom Nordiska rådets sekretariat kommer också i fortsättningen att vara danska, norska och svenska, men rådet slår fast att det alltid bör finnas personal inom sekretariatet som har grundliga kunskaper också i isländska och finska.
Frågan om språkens position inom Nordiska rådet aktualiserades efter att de finländska och isländska delegationerna hösten 2016 lade fram ett förslag om att också finskan och isländskan borde bli arbetsspråk. Ärendet har tidigare diskuterats i presidiet och behandlades också under sessionen i Helsingfors 2017. Där beslöts att en ny beredning skall göras med sikte på beslut på sessionen i Oslo.
Nordiska rådets president, Michael Tetzschner tycker att språkkompromissen är bra. Men han känner en viss oro inför kostnaderna.
-Vi får passa oss så att det inte går så att kostnaderna stiger så mycket att vi känner oss pressade att övergå till engelska, säger han.
