233. Pål Jonson (Indlæg)

Fru president! Som tidigare har anförts är de nordiska länderna några av de mest digitaliserade i världen. Vi har varit snabba på att bejaka de möjligheter som den nya tekniken medför. Detta har stärkt våra länders tillväxt, konkurrenskraft och välstånd. 

Samtidigt ser vi hur hoten, riskerna och sårbarheten inom den här arenan ökar väldigt snabbt. Framför allt ser vi trenden att cyberangreppen i allt högre grad kommer riktade från andra länder. Bara Sverige bedöms utsättas för ungefär 10 000 cyberaktiviteter i månaden riktat från andra länder, enligt Försvarets radioanstalt i Sverige. Vi känner också till hur storskaliga cyberangrepp såsom Cloudhopper och Notpetya under det senaste året har slagit ut samhällsviktiga funktioner som hamnar och sjukhus här i Norden.

Därför står vi inför en kombination: en kraftig digitalisering som också skapar ett väldigt stort beroende av säkra system. Det riskerar att göra oss väsentligt mer sårbara om vi inte växlar upp och får en väsentligt högre motståndskraft mot olika former av cyberangrepp. Det faller sig givetvis naturligt att vi arbetar med detta område, med tanke på den nordiska solidaritetsförklaringen från 2011. 

Avslutningsvis, fru president, tror jag att det är tre saker som ska guida det framtida nordiska samarbetet på cyberförsvarsområdet. För det första ska vi kontinuerligt öva, träna och dela lägesbilder med varandra på detta område. För det andra ska vi i möjligaste mån integrera även de baltiska länderna, för de har stark kompetens och även viktiga erfarenheter av cyberangrepp. För det tredje behöver vi stötta varandra inom EU och Nato på det här området.