420. Daniel Riazat (Presentation)

Herr president! Enligt folkrätten har urfolk särskilda rättigheter utöver de rättigheter som följer av ställningen som nationella minoriteter. Det handlar bland annat om rätten till självbestämmande och att få vara med i demokratiska processer.

Herr president! Det finns många saker att vara stolt över när det kommer till Norden, men när vi pratar om samefrågan utifrån ett kolonialt perspektiv är det verkligen ingenting som vi ska vara stolta över. Politiker och forskare i våra länder påstod under en längre tid att samerna var födda med vissa rasegenskaper som gjorde att de var underlägsna den övriga befolkningen. Samer ansågs endast vara lämpade för att leva på det sätt som majoritetssamhället definierade som samiskt. Det infördes bestämmelser som inskränkte samernas rättigheter och möjligheter att bedriva jordbruk och bygga bosättningar. Även rätten till språk och kultur försvårades. Trots att situationen har förbättrats rejält vet vi att vi fortfarande inte följer alla konventioner som är uppsatta och som vi bör följa.

Vi är glada att förslaget från presidiet, som nu ser ut att gå igenom, innebär att samiska representanter via Samiskt Parlamentariskt Råd framöver får delta och ges yttranderätt vid de kommande mötena. Det är ett steg i rätt riktning. Men vi kan inte slå oss för bröstet och vara nöjda eller stolta, för den fruktansvärda behandlingen av samer kräver mer än yttranderätt  och mer än att vi står här från talarstolen och pratar om dem.