Christina Gestrin (Hovedindlæg)

Fru president! Medlemsinitiativet om att öka det nordiska samarbetet i utvecklingsbiståndet är en aktuell och viktig fråga. Mittengruppen anser att diskussionen om hur biståndssamarbetet kan utvecklas hör hemma på den nordiska agendan. Norden bör aktivt delta i FN:s utformning av post 2015–tiden, det vill säga tiden som följer efter milleniummålsättningsperioden.

Miljö- och naturresursutskottet har nyligen slutbehandlat ett initiativ om Norden som en brobyggare mellan i- och u-länder i de globala klimatförhandlingarna. Det berörde också Nordic development funds roll och åtaganden om att understöda Green Climate Fund och de fattigaste ländernas möjligheter att erhålla finansiering för att reducera klimatgasutsläpp och för att anpassa sig till klimatförändringen. En aktuell frågeställning är om de nordiska länderna är villiga att fylla på resurser för NDF. Det skulle vara viktigt att man nådde enlighet kring den här saken.

I initiativet föreslås ett närmare nordiskt ambasssadsamarbete för att effektivera resursanvändningen. Det är också ett mycket gott förslag som mittengruppen kan stöda.

I u-landssamarbetet är alla de nordiska länderna aktiva, och föredömliga är Sverige, Danmark och Norge som har nått upp till milleniemålsättningen om att betala 0,7 procent av bnp i bistånd. Genom en större koordinering av utvecklingssamarbetet skulle användningen av biståndet kunna effektiveras, och de nordiska länderna kunde bygga på den gemensamma kompetensen och erfarenheten av att ha idkat utvecklingssamarbete i u-länder under en lång tid.

Alla de nordiska ländernas utvecklingssamarbete bär fram samma värderingar: mänskliga rättigheter, jämställdhet, jämlikhet, god förvaltning och en hållbar utveckling. Som en del av ett fördjupat säkerhets- och utrikespolitiskt samarbete skulle också ett djupare nordiskt samarbete i biståndspolitiken vara mycket naturligt. Därför hoppas vi också att det här medlemsförslaget får ett brett understöd.