Kristina Persson (Hovedindlæg)

Tietoja

Speech type
Varsinainen puheenvuoro
Speech number
206
Speaker role
Sveriges samarbejdsminister
Date

Herr president, ärade ledamöter och kolleger! Vi lever i en tid av stora utmaningar för klimat, miljö, ekonomi och säkerhet som bara kan lösas i samarbete med andra länder. För oss här i Norden är det självklart och en naturlig början att starta med varandra i det nordiska samarbetet för att sedan kunna gå vidare också till ett fördjupat internationellt samarbete.

Det var därför med stor glädje som jag tackade ja till att bli minister för nordiskt samarbete i den nya svenska samarbetsregeringen. Jag ser det nordiska samarbetet som en central del av regeringens strategiska agenda och som en nödvändighet för att vi ska klara av att ta ansvar för vår tids stora utmaningar.

Vi har redan ett utvecklat samarbete, men en ny tid kräver mycket mer av oss. Norden blir starkare, och vi kan utöva ett mycket större inflytande tillsammans än om vi bara agerar var och en för sig. Vi kan också mycket lättare klara av den stora gröna omställning som vi står inför om vi samarbetar när det gäller utvecklingen av nya regelverk i vår region, forskning och utveckling och investeringar. Som föregångare i den gröna omställningen kan vi också inspirera andra länder att skapa ett hållbart samhälle. Det är också därför som marknadsföringen av Norden, the Nordic Branding, är ett så angeläget initiativ.

En av våra viktigaste uppgifter är att främja jobb och tillväxt i de nordiska länderna. Det är därför gränshinderfrågorna är så viktiga. Den gemensamma arbetsmarknaden och handeln leder till att det skapas fler jobb i Norden. Vi är överens om att vi ska göra allt vad vi kan för att människor ska kunna arbeta där det finns efterfrågan på deras kunskap och kompetens. Vi är också överens om att vi ska underlätta för människor att utbilda sig i andra nordiska länder. Vi vill förenkla så långt det går för företag att köpa och sälja sina varor och tjänster där efterfrågan finns.

Vi har sedan länge en gemensam marknad för både varor och arbetskraft. Men fortfarande är många av våra regelverk anpassade till att man ska röra sig och verka inom ett och samma nordiska land, vilket skapar problem för oss. Vi har hört många exempel på detta i dag i diskussionen. I dag pendlar dagligen över 70 000 människor över de nordiska gränserna, och cirka 5 000 flyttar varje månad från ett nordiskt land till ett annat. Det är denna mobilitet som vi vill underlätta, och vi behöver intensifiera våra ansträngningar för att uppnå verklig fri rörlighet i Norden. Detta är ytterst en frihetsfråga för våra medborgare.

Norden hör i dag till de ledande när det gäller klimatsmart teknik och energianvändning. Men vi har högre ambitioner. Vi vill inte att nationella byggnormer ska fördyra och försvåra klimatsmart byggande eller energieffektivisering. Nationella gränser ska inte heller förhindra miljövänliga transporter som järnväg över gränserna. Vi har en del kvar att göra där. För att bli ledande inom klimatsmart byggande och renovering behöver vi gemensamma ramverk och teknikupphandling som underlättar för företagen att utvecklas i Norden.

Gränshinderarbetet har varit en mycket viktig del av den nordiska agendan de senaste åren, och den kommer fortsatt att vara prioriterad. På initiativ av de nordiska statsministrarna togs en handlingsplan för det nordiska gränshinderarbetet fram 2013. Den ledde till att samarbetsministrarna etablerade det nya Gränshinderrådet 2014. Handlingsplanen syftar till att effektivisera och stödja Gränshinderrådets arbete med att för det första få bort existerande hinder, för det andra förebygga att nya uppstår och för det tredje förbättra informationsinsatserna för privatpersoner och företag som vill röra sig över de nordiska gränserna. Gränshinderrådet prioriterar särskilt hinder inom arbetsmarknads- och utbildningsområdet.

Rådet består av åtta nationella medlemmar, utsedda av oss samarbetsministrar. Dessutom ingår en representant från Nordiska ministerrådet och en representant från Nordiska rådet. Under Siv Friðleifsdóttirs ordförandeskap i Gränshinderrådet har arbetet organiserats och genomförts på ett sätt som påtagligt har förbättrat möjligheterna till rörlighet. Varje nationell medlem i rådet har valt att arbeta med tre till fem gränshinder var. Målet är att Gränshinderrådets insatser ska bidra till att eliminera mellan fem och tio nordiska gränshinder per år. De prioriterade hindren kommer årligen att presenteras tillsammans med en kommentar från berörd minister.

I år, under 2014, har Gränshinderrådet valt att prioritera 28 hinder som man aktivt har drivit gentemot berörda departement och myndigheter i respektive land. Resultatet av sex månaders arbete är tre helt lösta gränshinder samt tolv hinder som är i en process för att lösas hos berörda departement och myndigheter. Under sessionen i Reykjavik 2015 hoppas vi kunna presentera ytterligare tio hinder som lösta. Med tanke på att Gränshinderrådet bara har arbetat i drygt ett halvår tycker jag att vi får anse detta som ett mycket gott resultat, som jag vill tacka för. Vid sidan av de 28 hinder som vi har arbetat med har ytterligare 17 gränshinder blivit lösta under året.

Jag har här i min hand en helt ny och uppdaterad statusrapport över Gränshinderrådets arbete. För er som ännu inte har hittat den kan jag meddela att den finns tillgänglig här utanför riksdagssalen. Den kommer också att sändas ut i en tryckt version till Nordiska rådets medlemmar i december.

Gränshinderrådet har tagit initiativ till en strategi för hur vi ska kunna förebygga att implementeringen av en ny lagstiftning och nya EU-direktiv leder till nya hinder. Vi har även tagit initiativ till en handlingsplan för Hallå Norden och informationstjänsterna Grensetjänsten, Öresunddirekt och Nordkalottens gränstjänst. Den danska regeringen har sagt att man kommer att föra detta arbete vidare under sitt ordförandeskap 2015. Frågan kommer alltså att finnas på ministerrådsmötena under hela 2015.

Jag tycker att detta ser väldigt lovande ut för att vi i framtiden ska få se en allt bättre och enklare rörlighet för medborgare och företag i Norden. Det kommer att underlätta för oss i vår ambition att vara en förebild för resten av världen genom vårt sätt att organisera oss och utveckla våra samhällen och genom vårt ledarskap.