Åsa Regnér (Hovedindlæg)

Herr president! Jag vill börja med att tala om att jag även nu ersätter min isländska kollega. Jag utgår från att presidiet kan föra vidare den livliga debatten, frågorna och kommentarerna till min isländska kollega så att hon får kännedom om det.

Nordiska ministerrådet presenterar härmed ministerrådsförslag om samarbetsprogram för det nordiska jämställdhetsarbetet under 2015-2018. Under de kommande fyra åren vill vi arbeta för ett mer jämställt Norden under två övergripande teman och med två tvärgående perspektiv.

Våra nordiska välfärdssamhällen utvecklas konstant, och välfärden och jämställdhetspolitiken i Norden är väldigt tätt sammankopplade. Den höga sysselsättningsgraden hos kvinnor har varit en viktig faktor för att skapa välfärd. Tack vare välfärdsstaten har både kvinnor och män i Norden möjlighet att kombinera familje- och arbetsliv.

Inom ramen för temat välfärd och innovation ser vi under de kommande fyra åren på just kvinnors och mäns möjlighet att kombinera familje- och arbetsliv, på jämställdhet på arbetsmarknaden, på jämställdhet i utbildning och på könsrelaterat våld. Vi vill också öka kunskaperna om kvinnors och mäns och flickors och pojkars hälsa och att kvinnor och män och flickor och pojkar ska ha samma tillgång till hälsovård och social service och samma möjligheter till hälsa och välmående.

Det andra temat är det offentliga rummet. Kvinnor i Norden har haft rösträtt i ungefär hundra år. Finland var först ute med allmän och lika rösträtt 1906. I fjol firade Norge rösträttsjubileum. År 2015 firar Danmark och Island rösträttsjubileum, och 2021 är det Sveriges tur.

Möjligheterna och tillgången till inflytande handlar inte bara om demokratiska beslutsprocesser och val utan också om möjligheten att yttra sig, synas och respekteras i det offentliga rummet. Inför de kommande fyra åren strävar vi genom nordiskt samarbete efter att kvinnor och män ska ha samma tillgång och möjlighet till inflytande, påverkansmöjligheter och makt att delta i beslutsprocesser och i utformandet av välfärdssamhällen i Norden. Vi strävar efter att kvinnor och män i Norden ska ha tillgång och tillträde till medierna på lika villkor. Vi vill motarbeta sexualiseringen av det offentliga rummet och motverka motståndet till jämställdhet och motverka könsbaserade hatyttringar.

Kön är inte den enda förklaringen till skillnader mellan kvinnor och män, liksom skillnaderna inte nödvändigtvis är ett jämställdhetsproblem i sig. Men det är centralt att undersöka och beakta mansrollen i olika situationer i samhället. Vi vill poängtera betydelsen av att involvera män och pojkar och att ha ett tydligt mans- och pojkperspektiv i jämställdhetsarbetet också de kommande fyra åren. Tack vare en aktiv jämställdhetspolitik och ett mansperspektiv har till exempel dagens pappor i Norden en möjlighet att ha en god och nära relation till sina barn. Föräldraledigheten är unik.

Samhällets normer och värderingar kan lätt begränsa oss och leda till att olika kvaliteter, resurser och kompetens hos personer med olika kön, ålder, tro, sexualitet, funktionsförmåga eller etnicitet inte tillvaratas. Därför integrerar vi också ett mångfaldsperspektiv genomgående i vårt arbete, och det gör vi med bakgrund i Nordiska ministerrådets strategi för hållbar utveckling.

Med andra ord har vi ambitiösa målsättningar och spännande år framför oss.

Avslutningsvis vill jag gärna säga några ord om processen. Vi är glada för den dialog vi haft med Nordiska rådets medborgar- och konsumentutskott när vi utarbetat programmet. I fjol förde vi inledande diskussioner vid sessionen i Oslo. Vi är tacksamma för de kommentarer vi fått av er i samband med att vi sände ut programmet på remissrunda innan vi nu lägger fram ministerrådsförslaget.

I processen med att skapa samarbetsprogrammet lade vi också stor vikt vid en involverande process där vi i ett tidigt skede ordnade en öppen remissrunda så att individer och organisationer kunde lämna synpunkter på det framtida nordiska jämställdhetsarbetet. Det var glädjande många som svarade och efterfrågade en bred och aktiv jämställdhetspolitik. Vi i Nordiska ministerrådet för jämställdhet är överens och samarbetar vidare för ett mer jämställt Norden.