10. Camilla Gunell (Indlæg)

Tietoja

Speech type
Puheenvuoro
Speech number
10
Speaker role
Ålands vicelantråd
Date

Herr ordförande, nordiska vänner! Om någon har förutsättningarna att förverkliga ett hållbart samhälle och leda klimatomställningen i världen så är det vi i Norden. Egentligen är det en enkel fråga. Vi har inget annat val än att göra det, och att lyckas med det. Frågan är inte om vi ska hinna innan vi når tipping points och naturens egna lagar ännu tydligare tar ut sin hämnd på hur vi människor hanterat planetens resurser under lång tid. Frågan är hur vi ska hinna.

Nu är klimatfrågan äntligen överst på den politiska agendan, nu vet vi allvaret och brådskan. Nordens nya vision om att bli världens mest hållbara och integrerade region kan vara starten på en ny epok, om vi menar allvar med det vi säger och sätter pengar och kraftfulla beslut bakom orden. Med tanke på hur lång tid det tagit för andra, tidigare epoker i historien att växa fram, som till exempel industrialiseringen så kännetecknas den hållbara epoken av en kamp mot tid och temperaturökning. Vi måste jobba snabbt och rationellt. Det krävas ett kollektivt ansvarstagande, fullt fokus på nya lösningar och modiga investeringar. Det krävs också ett omfattande samarbete i Norden, men också utifrån Norden gentemot den övriga världen. 

På Åland drabbades vi hårt av stormen Alfrida som drog ner 10 procent av vår skog och ett elnät som låg nere i flera veckor. Före det, sommaren 2018, torkade hela jordbruket bort. Dessa naturfenomen drabbade Åland värst av alla regioner i Finland. I år har det regnat oavbrutet.

För oss som bor på en ö i havet förefaller öar drabbas först av extremväder och klimatförändringarnas effekter. Vi är också mycket oroade över hur klimatet kommer att påverka Östersjön, där forskarna förutspår varmare och sötare vatten som allvarligt hotar ekosystemen.

Åland gick redan 2014 in för att bli ett hållbart samhälle till alla delar och sektorer senast 2051. Och då menar vi hållbart, inte utgående från den relativism som präglar definitionen som väger mellan socialt, ekologiskt och ekonomiskt, utan hållbart i enlighet med fyra internationellt använda och vetenskapligt grundade principer för hållbar utveckling. Sedan dess har vi arbetat metodiskt att förverkliga målen. För detta prisades det åländska hållbarhetsarbetet i april med Europeiska kommissionens pris för ett samhälle med under 100 000 invånare.

Att hitta metoder och arbetssätt för en sådan total omställning är ett komplext arbete. Alla berörs, vi som privapersoner, som medborgare och konsumenter, producenter inom jordbruk, skogsbruk, industri, transport och sjöfart, hela näringslivet, hela den offentliga sektorn. Nu har vi etablerat en plattform för samverkan, ett gemensamt nätverk: bärkraft.ax. Vi har etablerat ett samhällskontrakt om att lyckas tillsammans, offentlig och privat sektor. Och vi har en folkrörelse som vill. Vi har ändå ett enormt arbete framför oss, men efter fem år kan vi dela med oss av två reflektioner:

När man placerar hållbarhet i kärnan för den önskade samhällsutvecklingen måste allt tänkande utgå från det – i statliga budgetar, i stödet till näringslivet, i all ny lagstiftning, och stärka människor med utbildning och kunskap så att alla kan vara delaktiga. Vi behöver alla förstå vad vi menar med hållbar utveckling. Därför är Ålands rekommendation att vi tillsammans fastställer en vetenskapligt baserad definition på vad Norden menar med begreppet hållbar utveckling.

Vår utmaning i Norden, om vi är ärliga, är vår stora konsumtion, FN:s mål 12. Vi nordiska ledare säger att vi kan ändra våra livsstilar​​​​​​ och konsumtionsmönster. Men det görs inte i en handvändning. Därför är det vår andra rekommendation att vi omedelbart sätter igång ett genomgripande arbete för att uppnå ett ”Norden konsumerar hållbart”.

Jag har barn, jag vill ha barnbarn. Jag vill simma i Östersjön, äta abborre och se mitt samhälle blomstra. Det vill ni säkert också. Därför ska vi klara det här.