Maria Arnholm (Hovedindlæg)

Ärade president och församling! Ni i Nordiska rådet har bett Nordiska ministerrådet att rapportera om jämställdhetsintegrering i det nordiska samarbetet. Jag vill börja med att fästa rådets uppmärksamhet på den globala undersökningen Global Gender Gap som World Economic Forum presenterade i förra veckan. Där ligger samtliga nordiska länder på tio-i-topp-placering när det gäller hur världens länder lever upp till målen om jämställdhet mellan män och kvinnor. Med Island på en hedrande förstaplats följer vi andra efter bland de tio främsta.

Det finns anledning att vara stolt över detta och ibland också glädjas åt de framsteg som vi har gjort och att fira att vi här verkligen har en gemensam nordisk agenda som vi också har ett ansvar för att föra ut internationellt och stödja de kvinnor och män som jobbar för detta runt om i världen. Vi måste också ta detta som inspiration för att fortsätta vårt arbete, också vi som har kommit längst när det gäller detta har väldigt mycket kvar att göra. Därför vill jag berätta för er bland annat om det jämställdhetsintegreringsarbete som vi bedriver inom ministerrådet.

Det här arbetet har pågått sedan 1997. Samarbetsministrarna beslöt år 2000 att alla sektorer ska främja jämställdheten i sina sektorer. Under 2013 har vi särskilt uppmärksammat detta för att verkligen ge detta det fokus det behöver för att vi ska flytta fram våra positioner. Ämbetsmannakommittén för jämställdhet och Nordiska samarbetskommittén har gett sitt stöd för att på olika sätt vitalisera det här arbetet.

Samtliga facksektorer har alltså diskuterat jämställdhet det här året. Nio av tio fackområden har också lämnat rapporter som ni har fått. Som jag förstår det är de ordentligt redovisade i ert material så att ni kan undersöka och se vad vi har gjort inom ministerrådets ram. Nästa år, 2014, ska vi ta en ny rapporteringsmodell i bruk.

Man har jobbat med jämställdhetsintegrering på lite olika sätt, vilket framgår av vår sammanställning. En del har kopplat jämställdhetsperspektiv till sina olika projekt. Andra har valt att jobba med att sätta mål och skriva in jämställdhetsambitioner i styrdokument. Ytterligare andra har koncentrerat sig på faktisk representation och könsfördelning.

Utöver detta har vi också jobbat med jämställdhetsintegrering i prioriteringsbudgeten. Under 2013 avsatte samarbetsministrarna 80 miljoner danska kronor för att jobba med ett antal fokuserade projekt. Då bestämde de sig också för att en särskild satsning på jämställdhetsintegrering skulle vara prioriterad i de här projekten. I en första fas har man nu bedömt vilka projekt som skulle kunna vara lämpliga, och i en annan fas har konkret jämställdhetsintegreringsstöd till de totalt 13 projekten levererats.

Låt mig också nämna några ord om ett antal tvärsektoriella projekt som vi har bedrivit under det här året. Det är ju inte bara Ämbetsmannarådet för jämställdhet som ska jobba med detta, utan man jobbar med de olika sektorerna. Med arbetsmarknadssektorn har vi jobbat med en rapport om deltid, kön och ekonomisk fördelning. Med utbildningssektorn har vi jobbat med jämställdhet inom skola och förskola. Till exempel inom kulturområdet har vi också haft samarbeten.

Låt mig avslutningsvis också säga någonting om det viktiga arbete vi tillsammans gör på den globala arenan. Vi har 2013 och 2014 liksom tidigare år viktiga insatser som vi gör på FN:s kvinnokonferens i New York, där vi är en viktig röst för den radikala och progressiva kvinnorörelsen i världen. Låt oss så många som möjligt också möta upp när vårt civilsamhälle, Nordens kvinnorörelse, samlas till Nordiskt forum i Malmö den 14–16 juni nästa år! Välkomna dit!