Nationella begränsningar på forskningsmedel
Tietoja
Ministerrådet för utbildning och forskning (MR-U) har uppmärksammat frågan om tillgång till forskningsfinansiering. En arbetsgrupp bestående av forskningsråden, NordForsk och Nordiska universitetssamarbetet (NUS) har utrett saken vidare. Syftet med gruppens arbete var att konkretisera modeller för att undanröja hinder för finansiering över gränserna i Norden. Resultaten har publicerats i rapporten "Cross-Border Research collaboration in the Nordic countries”.
I rapporten konstateras bland annat att Norden har mycket erfarenhet av gränsöverskridande samarbete. Det omfattar olika forskningsprogram med så kallade ”common pots” samt rörlighet för forskare. Grundandet av NordForsk (2005) har också bidragit till mer mobilitet. De möjligheter som finns används dock inte på ett optimalt sätt. I rapporten ges därför en rad olika förbättringsförslag inom forskningsfinansiering, forskarmobilitet, internationellt samarbete och forskningsinfrastruktur.
På grund av finansiärernas och ländernas olika ambitionsnivå vad gällande öppnande av forskningsfinansiering är förslagen i rapporten dock inte särskilt långtgående eller omfattande. Förslagen är av den karaktären att de kan realiseras inom nuvarande juridiska ramar och genom forskningsfinansiärernas nuvarande samverkan. Samarbetet mellan de olika finansiärerna i norden fortsätter i samverkan med NordForsk och NUS. Det är genom deras samverkan som ett antal mer praktiska hinder möjligen kan överkommas.
Motsvarande problematik gäller för nyföretagare som söker finansiering från nationella riskkapitalfonder.
Forskare och nyföretagare i de nordiska länderna.
Angående Sverige kan icke-svenska forskare kan söka medel för forskning som utförs i Sverige. Däremot kan inte icke-svenska forskare få medel för forskning utomlands.
Gränshinderrådets arbete med frågan
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020. Problematiken betraktas som löst för Finlands och Islands del, men är olöst i Sverige.
Status från Finlands medlem i Gränshinderrådet hösten 2022:
"Finlands Akademi kan bevilja forskningsmedel till en utländsk organisation förutsatt att forskningen på något sätt främjar den finländska forskningen. Akademin beviljar pengar till NordForsk, HERA och NorFACE för gemensam forskning utan landskvoter för bästa projekt. Akademin använder 35% av sin finansiering till internationella projekt och forskarutbyte. I enskilda projekt kan man anse att ett visst nationellt intresse är acceptabelt. Därmed betraktas gränshindret som löst för Finlands del."
Island: Ministry of Culture, Innovation and Higher Education (MNH, maj 2025):
“Enligt lag 3/2003 får isländska forskningsfonder, Forskningsfonden och Infrastrukturfonden, delta i internationella samarbetsprojekt, t.ex. genom NordForsk, men även genom europeiskt samarbete som sker genom samfinansieringskomponenter, t.ex. Horizon Europe.
Tillgången till medlen är också öppen för utländska individer och till exempel är en stor andel av doktorandbidragen för utländska parter som delvis utför sin forskning på Island, men huvudkraven är att de har en koppling till isländska forskningsinstitutioner. Medlen finansierar också den isländska delen av projekt som genomförs i internationellt samarbete. Fonderna kan även bidra till internationella forskningsprojekt där forskare vid ett isländskt universitet eller forskningsinstitut tar en ledande roll (Principal Investigator) i ansökningarna och förutsatt att forskningen på något sätt främjar den isländska forskningen. I enskilda projekt anser dock Island, på samma sätt som Finland, att ett visst nationellt intresse kan vara acceptabelt. Därmed betraktas gränshindret som löst för Islands del“.
I Sverige togs det under 2025 fram remisspromemoria U2025/00994 om ”Överlåtelse av förvaltningsuppgift inom forskningssamarbete” har i Regeringskansliet. Frågan behöver dock eventuellt hanteras i en bredare proposition.