Digitalisering – tillgången till gränsöverskridande digitala tjänster och id-matchning

Trots långvarig användning, avancerad digital infrastruktur och mogna ekosystem för eID i Norden, är digitala identiteter fortfarande svåra att matcha över nationsgränser. Samtidigt är frågan rörande gränsöverskridande tillgång till digitala tjänster är komplex, då den består i både tekniska, strukturella och juridiska utmaningar. Det pågår flera parallella initiativ på EU-nivå som det nordiska arbetet dockar in i. 

Sedan juni 2025 prioriteras området och problematiken också av samarbetsministrarna. Gränshinderrådet är en av de aktörer som deltar i samordningen och dialogen på nationell nivå, under ledning av samarbetsministrarna och digitaliseringsministrarna.

Kortfattat och förenklat innebär identitetsmatchning inom gränsöverskridande digitala tjänster att säkerställa att en persons digitala identitet kan verifieras och användas på ett säkert sätt över landsgränser. Detta innebär att olika länder och deras system för elektronisk identifiering (e-legitimation) måste kunna "matcha" eller känna igen varandras digitala identiteter på tvärs. Uppgifter från framförallt folkbokföringen säkerställer i sin tur att en persons identitet är korrekt registrerad och uppdaterad och därför ser man att ett automatiserat utbyte av personuppgifter mellan länderna är en nödvändighet och en del av lösningen vid identitetsmatchning. Frågan om ett automatiserat utbyte av personuppgifter är dock en del av ett större pussel för att lösa problematiken i stort. 

Frågan har länge även varit prioriterad av Gränshinderrådet och det har i flera år pågått ett omfattande arbete hos digitalsektorn på Nordiske ministerrådet (MR-DIGITAL), på både politisk og projektnivå. Arbetet utgår från och ligger i linje med ambitionerna i EU:s eIDAS 2.0 ramverk och det bredare europeiska ekosystemet för digital identitet. Detta gäller särskilt genom Nordic Baltic eID project (NOBID), som bland annat kopplar samman pågående processer på EU-nivå med pågående processer på nordisk nivå.

Arbetet relaterat till EU/EES fokuserar bland annat på medlemsländernas genomföring av EU-förordningarna for Single Digital Gateway (SDG), eIDAS 2.0 og regleringar relaterat till datahantering og personuppgifter.

På politisk nivå är frågan högt prioriterad och i september 2023 antog de nordiska och baltiska digitaliseringsministrarna en deklaration om identitetsmatchning över gränserna i regionen. I denna framhålls att det nordisk-baltiska samarbetet inom eID ska fungera som en gemensam plattform för att uppnå identitetsmatchning över gränserna i regionen och Digitaliseringsministrarna åtar sig bland annat att: 

• Identifiera behovet av lösningar för identitetsmatchning och göra dessa tillgängliga för digitala tjänster. 
• Framhålla att lösningar för identitetsmatchning måste utformas och genomföras i varje land, med stöd av avtalade standarder och nordisk-baltiskt samarbete. 
• Uppmuntra behöriga myndigheter, som befolkningsregistren, att inkludera målet med identitetsmatchning över gränserna i sina agendor. 
• Förbinda sig att arbeta för ett multilateralt avtal som ökar riktigheten, smidigheten och säkerheten hos identitetsmatchning över gränserna.

Den 29 oktober 2024 antog de nordiska statsministrarna i sin tur en deklaration om att påskynda arbetet med att göra Norden till den mest integrerade och hållbara regionen med särskilt fokus på digital mobilitet och identitetsmatchning. Deklarationen följer upp digitaliseringsministrarnas deklaration från september 2023. Statsministrarna är bland annat överens om att ge de nationella myndigheterna i uppdrag att undanröja juridiska och praktiska hinder för så kallad identitetsmatchning, det vill säga möjligheten att verifiera en identitet via personregister i ett annat land.

Ett antal nordisk-baltiska initiativ och samarbetsområden har arbetat specifikt för att förbättra tillgången till gränsöverskridande digitala tjänster. Effektiv digitalisering är en nyckelutmaning för att uppnå en mer integrerad region och för att uppfylla målen i Vision 2030. Under de senaste åren har, utöver ovan nämnda deklarationer, viktiga utmaningar och potentiella lösningar behandlats i:

• MR-DIGITAL – Nordiskt-baltiskt samarbetsprogram för digitalisering 2025–2030
• Den tidigare CBDS-kommittén stödd av MR-DIGITAL, inklusive rapporter beställda av kommittén såsom om identitetsmatchning, fullmakt och gränsöverskridande användarberättelser
• NOBID-projektet med stöd av MR-DIGITAL, inklusive identitetsmatchning Proof of Concept
• NOBAREG bidrar till arbetet med nationell digitalisering och en gemensam strategi för införandet av relevant EU-lagstiftning

Dessutom var ett av det finska ordförandeskapets fokusområden under 2025 att göra framsteg i utbytet av offentlig registreringsinformation, vilket även är relevant för temaområdet Pensioner i ett gränsöverskridande perspektiv (LÄNK till tema-sida). Finland och Sverige har haft de första förberedande diskussionerna för att utarbeta en gemensam handlingsplan. 

Hos MR-DIGITAL pågår ett omfattande arbete för att främja digital mobilitet och gränsöverskridande digitala tjänster i Norden och Baltikum. En viktig del av arbetet genomförs inom NOBID-projektet, som fokuserar på att möjliggöra användning av nationella eID-lösningar i andra länder i regionen. Under perioden har NOBID-projektet genomfört en omfattande insats för att konkretisera hur identitetsmatchning över landsgränser kan realiseras i praktiken. En kartläggning av status och möjligheter i de olika deltagarländerna har genomförts. Denna analys visar att det i dagsläget i praktiken inte finns någon fungerande gemensam lösning för ID-matchning mellan länder.

De senaste åren har arbetet fokuserat på utveckling av praktiska, interoperabla tekniska lösningar för att tillhandahålla en beprövad lösning för identitetsmatchning. NOBID-projektet har utvecklat en konfigurerbar ID-matchningsmodul som ska kunna utgöra en central komponent i ländernas framtida lösningar. Som en strategisk milstolpe våren 2025 levererade NOBID ett Proof of Concept (PoC) som visar att gränsöverskridande identitetsmatchning är politiskt möjlig och tekniskt genomförbar.

Samarbetsministrarna har i 2025, som en första egen prioritet, tagit på sig en roll att följa upp statministerdeklarationen från den 29 oktober 2024 och samordna arbetet på nationell nivå i samarbete med digitaliseringsministrarna. 

Att samarbetsministrarnas åtagit sig att följa upp deklarationen och, i samarbete med relevanta aktörer, koordinera arbetet mellan olika aktörer på nationellt plan och regelbundet rapportera hur arbetet fortgår, gör att frågan får ett ännu större politiskt ägarskap. Särskilt dialogen och ömsesidig uppföljning på både minister- och tjänstemannanivå är värdefull och säkerställer att arbetet sker i linje med de krav som EU ställer, de behov som NOBID har identifierat och de ambitioner som statsministrarna har satt upp.  Slutmålet är att relevanta myndigheter involveras och får både uppdrag och resurser som krävs för att lösa problematiken och att de organisatoriska, tekniska och juridiska lösningarna finns på plats för en hållbar nordisk lösning.

Temaområdet är kopplat till identifierade gränshinder på området: