Ewa Björling (Hovedindlæg)

Fru President! Nordiska ministerrådet har uträttat mycket under det gångna året, och jag ska presentera en överblick över en del av de många goda resultat som uppnåtts. Jag skulle vilja inleda med att tala om den prioriteringsbudget som vi samarbetsministrar från och med i år har fattat beslut om att upprätta.

Prioriteringsbudgeten möjliggör finansieringen av större strategiska satsningar som skapar nordisk nytta och bygger på en strävan efter att öka det politiska engagemanget ute i länderna i anslutning till ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet.

Under det svenska ordförandeskapet har medlen från prioriteringsbudgeten bland annat gått till satsningar på grön tillväxt och "Hållbar nordisk välfärd".

Arbetet med att följa upp statsministrarnas uppdrag om grön tillväxt från 2011 är högt prioriterat i de involverade ministerråden. Ministerråden har genomfört kartläggningar, bakgrundsstudier och för projekt i syfte att precisera de insatser som ska genomföras framöver.

Under Sveriges ordförandeskap har även den nordiska välfärden stått i fokus. Social- och hälsoministrarna har i samarbete med utbildnings- och forskningsministrarna initierat programmet Hållbar nordisk välfärd, som syftar till att hitta innovativa lösningar som kan bidra till ökad kvalitet och jämlikhet i utbildning, arbete samt hälsa och omsorg.

Sverige har under sitt ordförandeskap initierat fyra initiativ inom ramen för prioriteringsbudgeten. Ett av initiativen ska bidra till att öka den globala konkurrenskraften och medverka till en mer hållbar nordisk gruvindustri, Nordmin. De nordiska näringsministrarna har på uppdrag av samarbetsministrarna initierat ett treårigt forsknings- och innovationsprojekt med en budget på 30 miljoner danska kronor.

Vi samarbetsministrar har även givit miljöministrarna i uppdrag att sätta i gång ett initiativ som ska förbättra de nordiska ländernas emissionsinventeringar av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar.

Vi har även givit utbildningsministrarna i uppdrag att genomföra ett initiativ som syftar till att utveckla kvaliteten i arbetsplatsförlagt lärande, för att därigenom underlätta övergången till arbetsmarknaden.

Sverige har, slutligen, riktat fokus på ungdomars arbetslöshet i ett nordiskt perspektiv genom att arrangera ett arbetsmarknadsmöte med brett deltagande från berörda delar av samhället, och med de nordiska statsministrarna och arbetsmarknadsministrarna på plats. Som uppföljning till mötet kommer de nordiska arbetsmarknadsministrarna att genomföra en studie om yrkes- och lärlingsutbildningssystemen i Norden.

Under det svenska ordförandeskapet har vi samarbetsministrar också genomfört en rad informella diskussioner om Nordiska ministerrådets framtid. Vi har bland annat diskuterat internationellt samarbete under Nordiska ministerrådet, det officiella nordiska samarbetet och samarbetsministrarnas roll samt användandet av våra institutioner.

Parallellt med detta har Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Höybråten initierat ett arbete för att modernisera det nordiska samarbetet. Arbetet syftar till att granska institutionerna, projektverksamheten, budgetprocessen samt övriga beslutsprocesser och administrativ praxis, med målsättningen att få till stånd mer effektiva styr- och beslutsprocesser. Resultatet av arbetet kommer att presenteras för samarbetsministrarna under våren 2014.

Under 2013 har samarbetet med länderna och regionerna i våra närområden haft en framträdande position. Vi har utarbetat nya riktlinjer för samarbetet med Estland, Lettland och Litauen samt med nordvästra Ryssland för 2014 och framåt. Under arbetet med de nya riktlinjerna har ministerrådets bredare internationella samarbete också diskuterats.

I detta sammanhang kan det vara värt att nämna att Nordiska ministerrådets kontor i Kaliningrad fick ett kontrollbesök från de ryska myndigheterna i april 2013 i anslutning till att NGO-lagstiftningen i Ryssland ändrades. Ministerrådets kontor i Ryssland har för närvarande status som NGO, men det pågår förhandlingar med det ryska utrikesministeriet om en ändring av kontorens status.

Under 2013 har även Nordiska ministerrådets nya strategi för hållbar utveckling – "Ett gott liv i ett hållbart Norden" – trätt i kraft. Strategin utgör den överordnade och tvärsektoriella ramen för ministerrådets arbete kring hållbar utveckling och slår fast att allt arbete som bedrivs inom ministerrådet ska ha ett integrerat hållbarhetsperspektiv.

Utbildnings- och forskningsministrarna har under året konstaterat att det finns potential för samarbete, arbetsfördelning och koncentration, SAK, inom det högre utbildningsområdet i Norden. På ministrarnas uppdrag har det tagits fram förslag på prioriterade områden, inom till exempel språk, grundläggande ingenjörsutbildningar, forskarutbildning samt ny pedagogik och nya internetbaserade undervisningsmetoder.

Utbildnings- och forskningsministrarna har även fokuserat på grön tillväxt. Nordforsk har förberett ett nytt forskningsprogram om grön tillväxt som omfattar bioekonomi, klimatforskning och övergången till ett biobaserat samhälle. Ministrarna har även fortsatt sitt arbete med Toppforskningsinitiativet.

Grön tillväxt har även varit ett huvudtema för många av ministerrådets andra sektorer. Ministrarna för fiskeri, havsbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk har under 2013 initierat ett projekt om bioekonomi i Arktis som fokuserar på att analysera och utvärdera potentialen för den biobaserade ekonomin i Arktis och den subarktiska delen av Norden.

De nordiska finansministrarna har under 2013 fortsatt arbetet med att bekämpa internationell skatteflykt. Samarbetet har varit framgångsrikt och medfört att de nordiska länderna i dag är världsledande när det gäller avtal om informationsutbyte på skatteområdet. Som en del av det nordiska samarbetet mot skatteflykt har den nya nordiska arbetsgruppen mot internationell skatteflykt, NAIS, instiftats i slutet på förra året.

Jämställdhetsarbetet har i år speciellt uppmärksammat två teman: jämställdhet på arbetsmarknaden och jämställdhet inom utbildning.

Arbetet med att eliminera gränshinder inom Norden har länge varit en prioriterad uppgift. Gränshinderforum, som tillsattes av de nordiska statsministrarna 2007, har gjort viktiga insatser i det arbetet. För att ytterligare stärka och effektivisera arbetet utvecklar vi nu organisationen till ett Gränshinderråd, med en ny strategi- och handlingsplan som kommer att träda i kraft den 1 januari 2014.

Utbildnings- och forskningsministrarna har beslutat om en ny organisering av språkrådet från och med 2014. Det nya förvaltningsorganet för verksamheten under Nordisk språkkoordination blir Föreningarna Nordens Förbund under 2014–2018.

Social- och hälsoministrarna har under året godkänt en ny strategi som gäller från 2013 och framåt. De nordiska ministrarna för innovations- och näringspolitik och de nordiska energiministrarna har också utarbetat nya nordiska samarbetsprogram för 2014–2017.

Ett förslag på ny handlingsplan för Nordiska barn- och ungdomskommittén har också tagits fram under året.

Nordiska ministerrådet har profilerat sig starkt under året, både inom Norden och internationellt.

Vi genomförde Nordic Cool i Washington. Vi har deltagit i FN:s globala konferens om Rio +20.

Sist men inte minst har Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet tillsammans beslutat att inrätta ett nytt pris för barn- och ungdomslitteratur, som delades ut här i går.

Fru President! Detta var som sagt bara en del av de resultat som uppnåtts. Nu ser jag fram emot en konstruktiv och intressant debatt.