Nordiskt samarbete

Kontrollkommittén utövar den parlamentariska kontrollen över verksamhet som finansieras med gemensamma nordiska medel.

Nordiska rådets politiska ledning, presidiet, har ansvaret för övergripande politiska frågor, planering och budget samt det utrikes- och säkerhetspolitiska parlamentariska samarbetet

Utskottet arbetar med ämnen och ärenden som berör miljö- och naturskydd, naturresurser – härunder utnyttjande av naturresurser inom jordbruk, fiske och skogsbruk. Klimatfrågor är också en viktig del av arbetet – härunder konsekvenserna av klimatförändringar som i synnerhet berör de nordligaste områdena av Norden som exempelvis Grönland och avsmältningen av inlandsisen, men som även har konsekvenser globalt och som resulterar i till exempel klimatflyktingar. Konsumenträttigheter, fiskeriförvaltning, lantbrukspolitik, livsmedel, atomsäkerhet, biologisk mångfald och hållbarhet är ämnen och teman som Utskottet för ett hållbart Norden också fokuserar på. Arbetet handlar om både nordiska och globala utmaningar och lösningsmodeller inom ovannämnda områden.

Utvalget arbeider med emner og saker som angår kultur, forskning og utdanning, grunnskole og videregående skole, voksenopplæring og folkeopplysning – herunder saker om språksamarbeid, nye medier, kompetanseutvikling og innovasjon i utdanningene. Utdanning og opplysning er i mange henseende veien til et godt arbeidsliv, og dermed også veien til et godt ungdoms-, voksen- og familieliv, hvor den enkeltes velferd ikke er truet på grunn av f.eks. arbeidsledighet, fattigdom eller misbruk. Utvalget beskjeftiger seg også med sivilsamfunnet og frivillig arbeid, ettersom de to faktorene spiller en vesentlig rolle i et demokratisk velferdssamfunn. Idrett, språk, film og medier, generell og mangfoldig kunst og kultur, barne- og ungdomskultur hører også inn under arbeidsområdene til utvalget for kunnskap og kultur i Norden.

Utskottet för välfärd i Norden har fokus på den nordiska välfärdsmodellen. Målet med vårt arbete är att hitta smarta ekonomiska lösningar som är hållbara på längre sikt. På utskottets agenda står ämnen som omsorg om barn, ungdom, funktionshindrade och äldre samt alkohol, narkotika och missbruksfrågor. Vidare handlar arbetet om jämställdhet, medborgarrättigheter, demokrati, mänskliga rättigheter och bekämpning av kriminalitet. Integration, migration och flyktingar hör också till detta utskott och det gör även bostadspolitik samt ursprungsfolkens villkor i Norden.

Utskottet arbetar med ämnen och frågor som handlar om arbetsmarknad och arbetsmiljö, näringsliv, handel och industri, energi, bekämpning av gränshinder, transport och transportsäkerhet. Det nordiska samarbetet handlar i hög grad även om den fria rörligheten på arbetsmarknaden, som samtidigt är ett av de nordiska flaggskeppen när det gäller upprätthållande av välfärd och näringsliv. Bekämpning av gränshinder bidrar till att upprätthålla denna modell, som beundras internationellt och gör det enklare för medborgare att studera och arbeta över gränserna. Därtill behandlar utskottet frågor inom finans- och ekonomisk politik – härunder ramvillkoren för forskning, produktion och handel och i förlängningen av det, fri rörlighet på marknaderna och arbetsmarknaderna i Norden. Regional- och strukturpolitik, kommunikation och IT hör också till arbetsområdena för Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden.

Valkommittén förbereder val som beslutas av plenarförsamlingen.

Den konservativa gruppen har medlemmar från 7 nationella medlemspartier i de fem nordiska länderna och från Färöarna, Grönland och Åland.

Den socialdemokratiska gruppen är en av Nordiska rådets största partigrupper och består av representanter från de socialdemokratiska grupperna i alla de nordiska länderna samt på Färöarna, Grönland och Åland.

I mittengruppen i Nordiska rådet samlas de medlemmar och suppleanter från de nordiska länderna och Färöarna, Grönland och Åland, som tillhör centerliberala, gröna och kristdemokratiska medlemspartier.

I gruppen för Nordisk frihet i Nordiska rådet samlas de medlemmar och suppleanter från tre nordiska länder, Danmark, Finland och Sverige. Gruppen understöder frihet, demokrati och idéen av självständiga nationalstater.

Partigruppen Nordisk grön vänster i Nordiska rådet samlar de medlemmar och suppleanter från de nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland, som tillhör ett vänsterparti. Gruppen har medlemmar från åtta partier i Norden.

Ledamöter som inte ingår i en partigrupp.

Här finns en översikt över anställda vid de nationella delegationssekretariaten.

Finlands presidentskapsprogram för 2022 lyfter Finland fram ett antal prioriterade områden: ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Norden samt ett säkert Norden och ett gränslöst Norden. Finland sätter också fokus på den nordiska välfärdsmodellen och de utmaningar den står inför, inte minst i kölvattnet av covid-19. Under 2022 firas också Nordiska rådets 70-årsjubileum, vilket ger ett utmärkt tillfälle att tillsammans hitta arbetssätt som kan göra det nordiska samarbetet mer effektivt och strategiskt.

Det danska presidentskapet 2021 fokuserar på nordiska lärdomar av coronapandemin och nedmontering av gränshinder i Norden. Presidentskapet vill arbeta med följande prioritetsområden: Nordiskt försvars- och beredskapssamarbete, nordisk klimatinsats, nordisk ungdomsinsats för kultur och språk, samt turismsamarbete.

Under sitt presidentskap kommer Island att lyfta tre prioriterade områden: att slå vakt om demokratin, värna den biologiska mångfalden och stärka kunskapen i de nordiska språken.

Norden var dag – demokrati och folklig förankring

I en verden preget av endring og uro er det nordiske samarbeidet mer relevant enn noensinne. Med en uforutsigbar sikkerhetspolitisk virkelighet og et stort behov for omstilling står vi i Norden sterkere samlet enn hver for oss.

Finlands præsidentskabsprogram for Nordisk Råd 2017

Program for Danmarks præsidentskabsprogram for Nordisk Råd 2016

Program för Islands presidentskap i Nordiska rådet år 2015

Program för Sveriges presidentskap i Nordiska rådet 2014

Nordiska rådet har ett kontor i Bryssel. Syftet med kontoret är att bevaka EU-saker av intresse för Nordiska rådet samt att upprätthålla kontakten med nordiska aktörer i Bryssel. Av särskild vikt är kontakten mellan Europaparlamentet och Nordiska rådet. Kontoret etablerades i september 2017 och består av en medarbetare.

Nordisk Migrant Ekspert Forum er knyttet til det nordiske samarbejdsprogram om integration af flygtninge og indvandrere og har til formål at bidrage med et velunderbygget og mangfoldigt vidensgrundlag til det nordiske samarbejde om integration.

Nordiska samarbetskommittén svarar för den löpande koordineringen av samarbetet och är också styrelse för ministerrådets sekretariat i Köpenhamn. Nordiska samarbetskommittén består av högre tjänstemän ur respektive lands statsförvaltning.

Expertgruppen ska tillhandahålla rådgivning åt Nordiska samarbetskommittén och samarbetsministrarna om hållbar utveckling.

I samband med att ett nytt arktiskt samarbetsprogram godkändes 2002 upprättades Nordisk rådgivningskommitté för Arktis (NRKA). Nordisk rådgivningskommitté för Arktis består av de nordiska medlemmarna i Arktiska rådet och representanter för Färöarna, Grönland och Åland. I förhållande till Nordiska ministerrådet ska NRKA tillhandahålla rådgivning åt samarbetsministrarna och Nordiska samarbetskommittén i arktiska frågor.

Gränshinderrådet är ett politiskt tillsatt organ, som har fått i uppdrag av de nordiska regeringarna att befrämja den fria rörligheten inom Norden för såväl enskilda som företag. Gränshinderrådet startade sin verksamhet 2014. Ordförandeskapet i Gränshinderrådet skiftar årligen mellan de nationella medlemmarna i Gränshinderrådet och följer ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Ordförandeskapet i Gränshinderrådet ska leda gränshinderarbetet i samarbete med Nordiska ministerrådets generalsekreterare.

Gränshinderarbetet är ett viktigt nordiskt samarbetsområde, och är en del arbetet med att nå statsministrarnas vision om Norden som världens mest integrerade region. Arbetet drivs av Gränshinderrådet som inledde sin verksamhet i januari 2014. I och med Gränshinderrådets förnyade mandat från och med 2018, är det kvantitativa målet att undanröja 8-12 gränshinder per år inom arbetsmarknads-, social-, utbildnings- och näringslivsområdena.

Informationstjenester under MR-SAM

NORDBUK är rådgivande och koordinerande organ i alla barn- och ungdomsfrågor i Nordiska ministerrådet.

Tjänstemannautbytet ger statligt anställda möjlighet att lära känna förvaltningen i ett annat nordiskt land (länder) än hemlandet. Det årliga stipendiebeloppet fördelas mellan länderna plus Färöarna, Grönland och Åland av en grupp bestående av en kontaktperson från varje land, samt Färöarna, Grönland och Åland.

De nordiska regeringarnas samarbete inom sysselsättnings- och arbetsmarknadsområdet samt områdena arbetsmiljö och arbetsrätt leds av de nordiska arbets- och sysselsättningsministrarna, vilka utgör MR-A

De nordiska ländernas samarbete inom områdena näringsliv, energi och regionalpolitik ska säkra regionens fortsatt goda tillväxt. Samarbetet leds av de nordiska ministrarna för närings-, energi-, och regionalpolitik.

MR-SAM beslutade den 22 juni 2017 att upprätta ett tillfälligt ministerråd för digitalisering (MR-DIGITAL) för perioden 2017–2024. MR-DIGITAL består av en minister från varje nordiskt land, Grönland, Färöarna och Åland. Därutöver är de baltiska länderna representerade med en minister var från Estland, Lettland och Litauen. Följande ministrar har utsetts till MR-DIGITAL

MR-FJLS består av ett ministerråd med fyra politikområden: fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk. MR-FJLS huvudsakliga uppgifter består av att främja en hållbar användning av naturresurser och genetiska resurser.

De nordiska regeringarnas samarbete på lagområdet leds av de nordiska justitieministrarna som utgör MR-JUST. Lagsamarbetet är ett verktyg för de nordiska länderna i arbetet med att främja grundläggande gemensamma principer inom nordisk lagstiftning.

Kulturministrarna i de nordiska länderna och på Färöarna, Grönland och Åland har det överordnade ansvaret för det nordiska kultursamarbetet inom Nordiska ministerrådet. Det överordnade målet är bland annat att främja mångfalden av kulturuttryck och att förmedla konstnärer och deras arbete.

De nordiska regeringars samarbete på jämställdhetsområdet leds av de nordiska jämställdhetsministrarna som utgör MR-JÄM. De nordiska ländernas gemensamma kultur,historia och demokratiska traditioner har gjort det möjligt att utveckla ett nära och konstruktivt samarbete innanför jämställdhetsområdet.

De nordiska regeringarnas miljösamarbete styrs av MR-MK. Det nordiska miljösamarbetet ska bland annat bidra till att bevara och förbättra miljökvaliteten och livskvaliteten i Norden samt påverka det regionala och internationella samarbetet.

De nordiska regeringarnas samarbete inom social- och hälsosektorn leds av de nordiska social- och hälsoministrarna som utgör MR-S. Det nordiska samarbetet inom social och hälsoområdet är baserat på gemensamma värderingar, som utgör fundamentet i den nordiska välfärdsmodellen.

De nordiska regeringarnas samarbete inom forskning och utbildning leds av de nordiska utbildnings- och forskningsministrarna, vilka utgör MR-U. Ministerrådet ska bidra till att säkerställa Nordens position som ledande kunskaps- och kompetensregion.

De nordiska regeringarnas samarbete inom ekonomi-finansområdet leds av de nordiska finansministrarna som utgör MR-FINANS. Samarbetet lägger grunden för att främja nordiska intressen internationellt och för en mer omfattande global ekonomisk integration.

Finlands ordförandeskapsprogram tar avstamp i visionen för det nordiska samarbetet, som säger att Norden ska bli världens mest integrerade och hållbara region. Programmet för 2021 drar upp riktlinjerna för ett aktivt samarbete för att skapa ett grönare, konkurrenskraftigare och socialt hållbarare Norden.

Framtidens lösningar tillsammans. Det är rubriken på och ambitionen för Nordiska ministerrådets kommande ordförandeskap år 2020 för Danmark, Grönland och Färöarna. Ordförandeskapet kommer att verkställa Nordiska ministerrådets nya vision för 2030, då Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Unga, hållbar turism och havsmiljön är de prioriterade områdena under Islands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2019. Nordiska prioriteringar av jämställdhet, digitalisering, hållbar utveckling och FN:s mål för hållbar utveckling integreras i ordförandeskapets projekt.

Ett inkluderande, hållbart, innovativt, tryggt och öppet Norden är utgångspunkten när Sverige 2018 tar över ordförandeklubban i Nordiska ministerrådet. Digitalisering löper som en röd tråd genom Sveriges ordförandeskapsprogram.

Norge har ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2017. Det norska ordförandeskapet har fokus på Norden i omställning, Norden i Europa och Norden i världen.

Finland är ordförandeland för Nordiska ministerrådet år 2016. Huvudteman för det finländska ordförandeskapet är vatten, natur och människor.

Tillväxt, välfärd och värderingar samt Arktis är rubrikerna för det danska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet 2015.

Den gröna ekonomin och säkringen av de nordiska välfärdssamhällena står i fokus för Islands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2014.