Om Nordiska ministerrådet
De nordiska statsministrarna har det övergripande ansvaret för det nordiska samarbetet. I praktiken är ansvaret för samarbetet delegerat till de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM) och Nordiska samarbetskommittén (NSK), som står för den löpande samordningen av det nordiska regeringssamarbetet.
Nordiska ministerrådet bildades 1971 och är, sitt namn till trots, egentligen inte ett, utan flera ministerråd. Det finns i dag elva konstellationer av fackministerråd samt samarbetsministrarnas ministerråd. Beslut i de nordiska ministerråden måste fattas enhälligt.
Ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, som varar ett år åt gången, roterar mellan de fem nordiska länderna. Det land som innehar ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet utformar ett program som vägleder det nordiska samarbetet och leder mötena under ordförandeskapsåret.
Ärenden i ministerråden förbereds och följs upp av ämbetsmannakommittéer, som består av nationella tjänstemän.
Nordens statsministrar håller årliga möten och möts dessutom i andra sammanhang, bland annat i samband med EU-toppmöten. Även de nordiska utrikes- och försvarsministrarna möts regelbundet, dock utanför Nordiska ministerrådets regi.
Medlemsländer och områden
Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har varit medlemmar i Nordiska ministerrådet sedan 1971. Dessutom har Grönland, Färöarna och Åland fått en ökad representation och starkare ställning i Nordiska ministerrådet och har i dag i praktiken samma representation som ovan nämnda länder.
Varje land har en röst i Nordiska ministerrådet. Nordiska ministerrådet består av en eller flera regeringsmedlemmar från varje land. Nordiska ministerrådet kan alltså vara sammansatt av samarbetsministrarna eller fackministrar eller en kombination av dessa. Representanter för landstyret på Färöarna och Grönland samt för Ålands landskapsregering deltar också i ministerrådets arbete.
Färöarna, Grönland och Åland kan välja att ställa sig bakom de beslut som fattas i Nordiska ministerrådet i den mån deras respektive avtal om självstyre tillåter det.
Färöarna, Grönland och Åland har fått mer att säga till om i det nordiska samarbetet sedan Ålandsdokumentet antogs av samarbetsministrarna i Mariehamn på Åland den 5 september 2007. Ålandsdokumentet är en redogörelse för initiativ som kan förstärka Färöarnas, Grönlands och Ålands deltagande i det nordiska samarbetet.
Arbetsordning och styrdokument för Nordiska ministerrådet
Arbetsordningen och de övriga styrdokumenten är baserade på Helsingforsavtalet, som undertecknades i Helsingfors 1962. Helsingforsavtalet är ett grundläggande samarbetsavtal för det nordiska samarbetet (ibland även kallat Helsingforsavtalent på grund av senare revideringar och ändringar, varav den senaste trädde i kraft 1996).
Dessutom finns andra viktiga styrdokument som gäller för arbetet i Nordiska ministerrådet.