120. Pål Jonson (Huvudinlägg)

Herr president och ärade ledamöter av Nordiska rådet! Det är en stor ära att få tala inför Nordiska rådets 75:e session här i Oslo. Jag kommer att redogöra för det svenska ordförandeskapet av Nordefco. Som ni vet roterar det, och under 2023 är det alltså Sverige som har innehaft ordföranderollen.

Herr president! Vi befinner oss i en historisk tid för det nordiska försvarssamarbetet. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har drastiskt försämrat säkerhetsläget också i vårt eget närområde. Den ryska aggressionen har inneburit ett enormt lidande för den ukrainska befolkningen. Ryssland har visat att man är villig att ta stora militära och politiska risker. Man har också visat prov på både brutalitet och uthållighet. Det måste vi förhålla oss till när vi värderar rysk militär förmåga och intention framgent.

Herr president! En styrka i det nordiska försvarssamarbetet är att vi är mycket enade i synen på det hot som Ryssland utgör för vår säkerhet men också i synen på de åtgärder som vi behöver vidta för att hantera detta hot. Nato utgör också ett gemensamt militärstrategiskt område. Våra länder förenas när det kommer till försörjning av varor, tillgången till hamnar, infrastruktur och transportvägar. Med Finland i Nato och Sverige på väg in förbättras förutsättningarna för det nordiska försvarssamarbetet högst avsevärt, och vi binds alla samman av gemensamma försvarsförpliktelser. En annan viktig faktor i sammanhanget är att Danmark nu också fullt ut ingår i EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Norge utgör redan EU:s viktigaste partner när det kommer till EU:s säkerhets- och försvarspolitik, och vi uppskattar det djupa norska engagemanget för CSDP.

Så vart är då det nordiska försvarssamarbetet på väg? Ett sätt att värdera det är naturligtvis att titta på de svenska prioriteringarna för vårt Nordefcoordförandeskap. Här har vi satt ut sex prioriteringar. För det första ska vi stärka förmågan att genomföra gemensamma operationer. För det andra ska vi öka samarbetet kring Natos militära förmågeprocess, det som heter NDPP. För det tredje ska vi ha en ökad koordinering av stödet till Ukraina för att identifiera möjligt samarbete och uppnå större effekt. För det fjärde ska vi stärka det nordisk-baltiska samarbetet på alla nivåer. För det femte ska vi verka för ökad militär rörlighet både beträffande infrastruktur och personal. För det sjätte ska vi arbeta mer proaktivt med gemensam materielupphandling.

Det finns också tankar, herr president, på att vi ska koordinera de nordiska försvarsbeslutsprocesserna alltmer framöver. Både Sverige, Norge och Danmark står inför försvarsbeslut under 2024.

Herr president! Arbetet med den nya visionen för Nordefco, Vision 2030, slutfördes vid det nordiska försvarsministermötet i Reykjavik i juni. Visionen kommer att undertecknas när Sverige har blivit Natomedlem. Vi ser framför oss att de nordiska länderna kraftfullt fördjupar försvarssamarbetet. Vi ska också utgå ifrån och bidra till Natos verksamhet. Ytterst ska de nordiska länderna ha förmågan och vara redo att genomföra gemensamma operationer i fred, kris och konflikt. Här utgör det så kallade nordiska försvarskonceptet en viktig parameter. Det är någonting som de nordiska försvarsmakterna arbetar mycket intensivt med nu.

Samarbetet ska därför också fördjupas inom en rad områden. Vi kommer till exempel att arbeta mer med en gemensam lägesuppfattning. Detta kan ske genom kriskonsultationer. Vi kommer att arbeta med värdlandsstöd och logistiksamabete för ökad militär rörlighet både mellan och genom de nordiska länderna. Vi ska arbeta vidare med förmåga och materielsamarbete och utgå från strategiska operativa behov i linje med både EU:s och Natos processer. I dettta avseende kan även ASAP, det vill säga EU:s initiativ för att förstärka upphandlingen av artilleriammunition, bidra till att stärka den nordiska försvarsindustrin. Ytterligare samarbetsområden är militär försörjningssäkerhet, förbättrad motståndskraft och totalförsvarssamarbete för att säkerställa stöd från alla samhällets sektorer vid det militära försvaret.

Herr president! Som ni hör är möjligheterna många för det nordiska försvarssamarbetet. Vi befinner oss i en historisk tid. Det svenska ordförandeskapet har arbetat intensivt med att vidareutveckla detta samarbete under det senaste året.