159. Aron Emilsson (Huvudinlägg)

Fru president! Under pandemin, före jul 2020, såg vi att Sverige stängde gränsen mot Danmark. Det skedde med så kort varsel att inte ens exempelvis danska fritidshusägare kunde köra bil till Sverige för att ta hand om sina hus. Det skedde med så kort varsel att det rådde osäkerhet om den viktiga genomfartsvägen från Själland till Bornholm via Skåne. Pandemin toppade vid den tiden. Danmark stängdes. Sverige skulle inte riskera att danskar skulle sprida smitta när de körde till Skåne för att handla i de öppna butikerna.

Allt som allt är detta förståeligt. Danmark och Sverige hade olika inställning till pandemin, och när Danmark stängde var det förutsägbart att danskarna skulle köra över gränsen för att agera. Man kan säga att de olika policyerna kring pandemin gjorde det nödvändigt för Sverige att vidta försiktighetsåtgärder. Men samma problem har uppstått vid gränsen mellan Norge och Sverige och och mellan Sverige och Finland. Det finns helt enkelt ett stort behov av att strukturera bättre nordiskt samarbete om krisberedskap utan att det blir alltför fomellt och med för mycket rigiditet och byråkrati. Det får inte bli för mycket av en byråkratisk överrock. Det här menar vi kan ske inom flexibla ramar mellan de nordiska regeringarna men med fokus på effektiv kommunikation för att snabbt kunna bedöma förutsättningarna för samarbete mellan de nordiska myndigheterna.

I betänkandet finns förslaget om att statsministrarna förpliktar sig att orientera sina grannländer om åtgärder som kan påverka deras befolkningar, till exempel vad gäller inreserestriktioner, som vi redan tidigare har avhandlat. Det finns också behov av att styrka de redan existerande nordiska nätverken och institutionerna för att vitalisera beredskapssamarbetet och krishanteringen. Samtidigt måste det finnas strukturer inom Nordiska ministerrådet för att kunna behandla samhällssäkerhet och krisberedskap. En del av det är naturligtvis den nyhet som vi nyss hörde om som statsministrarna har deklarerat. Men det finns också flera aspekter som vilar i detta förslag som har saknats fram till nu och som fortsatt gör så.

Vi kommer att ta upp de här frågorna i diskussionen med de nordiska statsministrarna under toppmötet i eftermiddag. Nordiska rådet har i upplägget för debatten också uppmanat statsministrarna att etablera tydligare mekanismer och verktyg för den här typen av beredskap och kommunikation i beredskapen. Det blir intressant att höra vad man har att svara på detta i eftermiddag. Vi har begränsade resurser vad angår krisberedskap. Därför är det just nordisk nytta att de här resurserna används gemensamt genom det utvecklade samarbete som detta betänkande innehåller.

President! Från presidiets sida föreslår vi att Nordiska rådet godkänner betänkandet.