Islands ordförandeskap i Nordiska rådet 2015

Nordens framtid

Program för Islands presidentskap i Nordiska rådet år 2015

Nordiska rådet har valt president och vice president från den isländska delegationen till att leda rådets arbete under 2015.

Programmet för det isländska presidentskapet i Nordiska rådet år 2015 bygger på programmen för Norges och Sveriges presidentskap i rådet för åren 2013 och 2014 och anknyter till programmen för Islands och Danmarks presidentskap i Nordiska ministerrådet för åren 2014 och 2015.

Det isländska presidentskapsprogrammet i Nordiska rådet 2015 vill rikta blicken mot framtiden och bidra till att människor och företag i Norden får bäst möjliga villkor. Programmet lägger vikt vid tre huvudområden som är viktiga för de nordiska samhällena och för Nordens position i världen. Dessa är följande:

1. Det internationella samhället
2. Välfärdssamhället
3. Civilsamhället

1. Det internationella samhället

Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken

Nordiska rådets behandling av utrikespolitiska frågor har ökat de senaste åren och internationell politik är nu en viktig del av dagordningen vid rådets sessioner. Under det svenska presidentskapet år 2014 har Nordiska rådet talat i klarspråk om händelser i Nordens närområden, bl.a. i ett uttalande vid rådets temasession i Akureyri. Nordiska rådets behandling av säkerhetspolitiska frågor har ökat efter publiceringen av Stoltenbergrapporten år 2009 och i samband med att rådet har satt fokus på sakområdet under och efter Norges presidentskap år 2013, både vid rådets temasession i Stockholm 2013 och rundabordskonferenserna om försvarspolitik i Helsingfors i 2013 och i Oslo 2014. Det isländska presidentskapet har som målsättning att Nordiska rådet fortsätter i samma anda som de senaste åren för att bidra till stabilitet och demokrati i Nordens närområden i framtiden.

Arktis, Västnorden och Nordens grannar i väst

Arktis har blivit en allt större del av Nordiska rådets arbete under de senaste årtiondena. Under åttio- och nittiotalet uppmärksammades frågor som sjöfart, havsföroreningar och miljö- och säkerhetsfrågor. Nordiska rådet spelade en stor roll vid bildandet av den arktiska parlamentarikerkonferensen som i sin tur ledde till grundandet av Arktiska rådet. Det isländska presidentskapet har som målsättning att Nordiska rådet under det nya århundradet fortsätter sitt arbete om Arktis angående miljöfrågor, klimatförändringar, ekonomiska frågor, samhällsfrågor och säkerhetsfrågor, bl.a. i relation till Danmarks presidentskapsprogram i Nordiska rådet 2011 och rådets temasession i Reykjavík 2012. Det isländska presidentskapet har även som målsättning att medverka till att frågor rörande Västnorden behandlas och att man undersöker möjligheterna för framtida samarbete med Nordens grannar i väst.

2. Välfärdssamhället

Det framtida hälsosamarbetet

Det isländska presidentskapet välkomnar att Nordiska ministerrådet har lagt stor vikt vid hållbar nordisk välfärd och Könbergrapporten. En stor del av utgifterna i välfärdssamhället går till hälsovården och det är positivt att de nordiska social- och hälsoministrarna redan nu har beslutat att följa upp fem av Könbergrapportens fjorton förslag. I samband med ebolaepidemin välkomnar även det isländska presidentskapet att social- och hälsoministrarna bett generalsekreteraren i Nordiska ministerrådet att undersöka möjligheterna för en samordnad nordisk insats för att bromsa smittorisken, ge tillgång till resurser och behandling samt nordisk samordning för en säker medicinsk evakuering. Det isländska presidentskapet har även som målsättning att följa upp Könbergrapporten med syfte att stärka det framtida nordiska hälsosamarbetet.

Folkhälsan

Under de senaste årtiondena har utvecklingen varit att icke-smittsamma sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, långvariga lungsjukdomar, cancer och diabetes har blivit den största dödsorsaken i världen. De största riskfaktorerna för långvariga sjukdomar är tobaksrökning, ohälsosamma kostvanor, fysisk inaktivitet och missbruk av alkohol. Om vi blickar tjugofem år fram i tiden – fram till år 2040 – så råder det ingen tvekan om att denna utveckling måste stoppas. Långvariga sjukdomar är både ett hot mot hälsan och mot ekonomin i ett samhälle. Om dödligheten fortsätter att öka i samma takt och om andelen arbetsföra invånare blir allt mindre leder det till att produktiviteten minskar. Det isländska presidentskapet har som målsättning att beakta folkhälsans utveckling i Norden över en längre tid och att undersöka möjliga nordiska samarbetsformer för att stoppa utvecklingen av långvariga sjukdomar.

3. Civilsamhället

Nordiska frivilligorganisationer

Det nordiska samarbetet stöttas till övervägande del av befolkningen i Norden. Fundamentet till ett demokratiskt nordiskt samarbete hittas också i ett starkt civilsamhälle, bl.a. i starka nordiska frivilligorganisationer. År 2015 fyller Föreningen Nordens förbund femtio år. Det isländska presidentskapet vill i anledning av detta ta upp frågan om relationerna mellan de nordiska föreningarna och Nordiska rådet och utvärdera Föreningen Nordens förbunds roll i remissbehandlingen av rådets ärenden. Det isländska presidentskapet har som målsättning att bidra till att de nordiska föreningarna och andra nordiska frivilligorganisationer får en fortsatt drivande verksamhet under de närmaste decennierna.

Gränshindren

Villkorna för befolkningen och företagen i Norden bestäms även av omfattningen av gränshinder mellan de nordiska länderna. Gränshinderforumet och Gränshinderrådet har utfört ett viktigt arbete under de senaste åren. Det isländska presidentskapet vill bistå Gränshinderrådet och följa upp arbetet med gränshinderfrågor inom Nordiska rådet. Det finns skäl till att särskilt uppmärksamma gränshinder för unga människor i Norden, eftersom deras mobilitet i samband med studier, jobb och praktikplatser är viktig för att skapa kontakt mellan människor och företag över gränserna i Norden, något som är fundamentet för det nordiska samarbetet i framtiden.