Avtal om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets sekretariat [1]

Observera att denna text inte är en officiell version och att texten inte ska användas för juridiska ändamål. Nordiska ministerrådet tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i texten.

___________________

Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar, vilka är ense om att främja det nordiska samarbetet,

vilka i detta syfte har upprättat ett sekretariat för Nordiska ministerrådet i Köpenhamn,

vilka konstaterar att Nordiska rådets presidium enligt artikel 54 i den nordiska samarbetsöverenskommelsen av år 1962 (Helsingforsavtalet) har upprättat ett sekretariat i Köpenhamn [2],

vilka anser det önskvärt att fastslå den rättsliga ställningen för dessa sekretariat samt förhållanden som hänför sig till dessa,

har kommit överens om följande.
 

Avtalet gäller Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets sekretariat. [3]

För Nordiska kulturfonden och fondens anställda gäller avtalets artiklar 3–14 och tilläggsprotokollet till detta avtal. Nordiska kulturfonden följer de bestämmelser som fastställs av Nordiska ministerrådet, alternativt Nordiska rådet, i enlighet med detta avtals artiklar 3, 4, 7, 10, 13 och 14. Nordiska kulturfonden skall ges möjlighet att uttala sig i förväg om de beslut som fattas med stöd av de nämnda bestämmelserna. Nordiska kulturfonden fastställer själv sin arbetsordning. [4]
 

Varje sekretariat är ett självständigt rättssubjekt med samma rättsliga handlingsförmåga som andra juridiska personer i det land, där sekretariatet har sitt säte. Således kan det förvärva och avhända sig fast egendom och lösöre samt vara part i en rättssak.

Nordiska ministerrådets sekretariat företräds av generalsekreteraren eller av den eller dem som denne bemyndigar. Nordiska rådets sekretariat företräds av rådsdirektören eller av den eller dem som denne bemyndigar. [5]

Sekretariatens egendom och andra tillgångar kan icke göras till föremål för någon åtgärd från administrativ eller judiciell myndighets sida annat än efter uttryckligt medgivande av Nordiska ministerrådet eller Nordiska rådets presidium i varje särskilt fall.

Sekretariatens lokaler och arkiv samt övriga handlingar som tillhör eller innehas av sekretariaten skall vara okränkbara oberoende av var de befinner sig.

I fråga om sådana handlingars offentlighet skall gälla de regler som Nordiska ministerrådet respektive Nordiska rådets presidium beslutar.

Sekretariatens korrespondens och andra tjänstemeddelanden kan icke underkastas censur och skall i fråga om befordran likställas med diplomatisk representations korrespondens.

Sekretariatens inkomster och egendom som används för tjänstebruk skall vara fritagna från all direkt beskattning. 

Beträffande gods som införs eller utförs för tjänstebruk skall sekretariaten vidare vara befriade från alla tullar och andra avgifter med samma verkan.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller icke i fråga om skatter eller avgifter, vilka endast avser betalning för utförda tjänster.

I övrigt gäller för varje sekretariat samma skatte- och avgiftsregler som för diplomatisk representation i det land, där sekretariatet har sitt säte.

Skatt kan icke påföras lön och annan ersättning som sekretariaten utbetalar till personal anställd i en tjänst som är uppförd i personalförteckningen för något av sekretariaten. Detta gäller även uppbörd med motsvarande verkan som direkta skatter. Sekretariaten är skyldiga att tillställa berörda myndigheter i de avtalsslutande staterna en förteckning över den personal som tillhör denna kategori. 

Regler om skyldigheten för den personal som avses i första stycket att betala avgift till sekretariaten i stället för skatt fastställs av Nordiska ministerrådet respektive Nordiska rådets presidium.

Avgiftens storlek fastställs av Nordiska ministerrådet respektive Nordiska rådets presidium.

Avdrag som medgetts vid fastställande av underlag för beräkning av avgift enligt reglerna i detta avtal kan icke därutöver utnyttjas som avdrag vid nationell beskattning.

Myndigheterna i avtalsslutande stater har rätt att taga hänsyn till den i första stycket avsedda personalens lön och annan ersättning vid beräkning av skatt som enligt landets lag med beaktande av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet påförs intäkter från en annan inkomstkälla än sekretariaten.

De anställda i sekretariaten och de familjemedlemmar som ingår i deras hushåll skall i tjänstgöringslandet vara fritagna från tull och andra avgifter för egendom, inbegripet motorfordon, avsedd för deras personliga bruk, som de medför i anledning av att de tillträder tjänst i ett av sekretariaten.

Egendom som har införts tull- och avgiftsfritt enligt artikel 6 eller 8 får i det land där tull- och avgiftsfriheten åtnjöts överlåtas endast på villkor som detta lands regering har godkänt.

Arbetsordning samt anställnings- och arbetsvillkor för de anställda i sekretariaten fastställs av Nordiska ministerrådet respektive Nordiska rådets presidium.

Envar av de avtalsslutande parterna förbinder sig att bevilja statsanställd personal, som får tidsbegränsad anställning i ett av sekretariaten, tjänstledighet under den tid som anställningen varar och att låta sådan personal tillgodoräkna sig tjänstgöringstiden där som tjänst utövad i hemlandet.

Med tidsbegränsad anställning avses sådan anställning som inte överstiger åtta år.

Varje tjänstgöringsland förbinder sig att taga in anställda i sekretariaten som medlemmar i tjänstgöringslandets statliga pensionsordning på samma villkor som gäller för motsvarande statliga tjänster i detta land såvida icke annat fastställts genom avtal med den anställde. 

Överenskommelse, som ingåtts eller som kan komma att ingås mellan de nordiska länderna om samordning av rättigheter intjänade i statliga eller motsvarande pensionsordningar, skall även gälla för de anställda i sekretariaten som har pensionsrättigheter i de nordiska länder, vilka tillträtt överenskommelsen.

De anställdas rätt till sociala förmåner regleras genom den nordiska konventionen den 15 juni 1992 om social trygghet. [6]

I fråga om de anställdas rättsliga ställning gäller i övrigt vad som framgår av anställningsavtal eller beslutas av Nordiska ministerrådet respektive Nordiska rådets presidium.

Tvist om tolkning eller tillämpning av ett anställningsavtal skall hänskjutas till avgörande av en skiljenämnd. 

En skiljenämnd inrättas på begäran av någon av de tvistande parterna.

Skiljenämnden skall ha tre ledamöter av vilka envar av de tvistande parterna utser en och dessa gemensamt utser en tredje, som skall vara skiljenämndens ordförande.

Om parterna icke kan enas om vem som skall vara den tredje ledamoten, skall chefen för arbetsdomstolen i tjänstgöringslandet anmodas att utse denne.

Skiljedom skall avfattas skriftligen och undertecknas av skiljenämndens ledamöter.

Skiljenämnden fastställer i övrigt själv sin arbetsordning.

Arvode till skiljenämnden fastställs av Nordiska ministerrådet respektive Nordiska rådets presidium efter förslag från nämnden.

Skiljenämnden beslutar hur kostnaderna för skiljemannaförfarandet skall fördelas mellan parterna. 

Detta avtal träder i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga avtalsslutande parter har meddelat det norska utrikesdepartementet, att de har godkänt avtalet.

Det norska utrikesdepartementet underrättar de övriga avtalsslutande parterna om mottagandet av dessa meddelanden och om tidpunkten för avtalets ikraftträdande.

Vid avtalets ikraftträdande upphör avtalen den 12 april 1973 om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning med ändring den 22 november 1984 samt tilläggsprotokollet den 15 maj 1973 om Nordiska rådets sekretariat och dess rättsliga ställning och tilläggsprotokoll den 22 november 1984 till avtalen om ändring i avtalen om Nordiska ministerrådssekretariaten och deras rättsliga ställning och om avtalens giltighet för Nordiska rådets sekretariat och om de anställdas ställning i samband med återgång i tjänst i hemlandet. [7]

En avtalsslutande part kan säga upp avtalet genom ett skriftligt meddelande till det norska utrikesdepartementet, som underrättar de övriga avtalsslutande parterna om mottagandet av sådant meddelande och dess innehåll. 

En uppsägning gäller endast den part, som har gjort den, och får verkan sex månader efter den dag då det norska utrikesdepartementet mottagit meddelandet om uppsägningen.

Originaltexten till detta avtal deponeras hos det norska utrikesdepartementet, som tillställer de övriga avtalsslutande parterna bestyrkta kopior därav.

Till bekräftelse härav har undertecknade befullmäktigade ombud undertecknat detta avtal.

Utfärdat i Oslo den 13 maj 1987 i ett exemplar på danska, finska, isländska, norska och svenska språken, vilka samtliga texter har samma giltighet.

Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar, som den 13 maj 1987 har ingått avtal om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets sekretariat [9], har kommit överens om följande.

Avtalsparterna skall vid statlig anställning räkna tjänstgöring vid sekretariaten som en särskild merit på så sätt att länderna i största möjliga utsträckning skall kunna dra nytta av den insikt i och erfarenhet av nordiskt samarbete, som de anställda får genom att tjänstgöra i sekretariaten.

Avtalsparterna är överens om att rekommendera andra arbetsgivare att låta sina anställda få tjänstledighet för att tjänstgöra i sekretariaten på motsvarande villkor som gäller för statsanställda enligt rättsställningsavtalet.

Avtalsparterna skall hjälpa anställda, som har avslutat tjänstgöring i ett nordiskt sekretariat, att inom ramen för gällande lag och administrativa bestämmelser få statlig eller annan anställning i hemlandet.

Detta tilläggsprotokoll träder i kraft samma dag som avtalet om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådet sekretariat och Nordiska rådets sekretariat träder i kraft. [10]

Originaltexten till detta tilläggsprotokoll deponeras hos det norska utrikesdepartementet som tillställer de övriga avtalsslutande parterna bestyrkta kopior därav.

Detta tilläggsprotokoll kan sägas upp enligt bestämmelserna i artikel 16 i avtalet om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets sekretariat. Om avtalet säges upp, upphör samtidigt automatiskt giltigheten av detta tilläggsprotokoll. [11]

Till bekräftelse härav har undertecknade, vilka är behörigt bemyndigade härtill, undertecknat detta protokoll.

Utfärdat i Oslo den 13 maj 1987 i ett exemplar på danska, finska, isländska, norska och svenska språken, vilka samtliga texter har samma giltighet.

___________________

[1] Ny ordalydelse 2004.

[2] Ny ordalydelse 2004.

[3] Ny ordalydelse 2004.

[4] Nytt stycke 2004.

[5] Ny ordalydelse 2004.

[6] Ny ordalydelse 2004.

[7] Ny ordalydelse 2004.

[8] Ny ordalydelse 2004.

[9] Ny ordalydelse 2004.

[10] Ny ordalydelse 2004.

[11] Ny ordalydelse 2004.